onsdag 28 december 2011

Frisktandvård som försäkring eller ekonomiskt sänke

Frisktandvård är en försäkring, inget annat

Idag finns det ett par artiklar i DN om tandvård. Man jämför priset och skriver lite om frisktandvård eller tandvårdsprenumeration, där man alltså kan betala en fast avgift per år för all tandvård. Låter ju bra. Det lät till och med så bra att jag gick och gjorde en undersökning för ett par år sedan för att se om jag kunde ta ett avtal.

Jotack, ca 6000 kr ville de ha, över 3 år, för att försäkra mina tänder. Det är ca 2000 kr / år.
"Varför så mycket?" frågade jag. "Så mycket har jag bara en enda gång köpt tandvård för på ett år."
"Mjo," sade tandläkaren lite svävande... "du är ju 30... och så du ju 3 visdomständer kvar... och så det här påbörjade hålet här."
"Ja," sade jag. "Det där påbörjade hålet har sett likadant ut sedan 2003, det sade du ju själv nyss när du kollade på plåtarna. Och för 2000 kronor om året så skulle jag behöva dra en visdomstand om året för att det ska löna sig. Det ska mycket till för att det ska inträffa."
"Mjooo..." fortsatte tandläkaren svävande... "men det här är ju vad vi kan erbjuda. Det är ju inte alla som tjänar på de här avtalen..."

Japp. Han erkände det själv. Alla tjänar inte på de här frisktandvårdsavtalen och när han märkte att jag var ekonomiskt medveten och hade koll på mina kostnader så gav han upp att försöka sälja avtal till mig. Jag gråter inte - de senaste två åren har jag snittat runt 500 spänn per år - alltså ungefär priset av en undersökning med lite rensning av tandsten inräknat min årliga rabatt. Hittills har jag alltså sparat i runda slängar 3000 kronor på att inte ta ett frisktandvårdsavtal, bara på två år. Det räcker till några lagningar, det!

Jag vill uppmana folk att inte gå på de här avtalen om ni inte får en redigt bra deal - de fungerar precis som försäkringarna på monitorer och laptops som försäljarna lurar på dig i elektronikaffären. Du får betala en häftig månads- eller årskostnad och med största sannolikhet så kommer du inte att behöva utnyttja försäkringen. Varken elektronikaffären eller tandläkaren vill gå back på att försäkra dig, så självfallet får du betala mer (ibland betydligt mer) än vad de tror att du kommer att kosta under försäkringstiden. För mig var scenariot att de i princip ville ha betalt fullpris på förhand för behandlingar som jag troligtvis inte kommer att behöva.

Försäkringar är som casinospel - du kan ha tur, men huset vinner för det mesta. Spara istället, så har du pengar att ta av när monitorn eller tanden går sönder.

måndag 19 december 2011

Blir rånare arbetslösa?

Handels är upprörda över att många anställda i butiker upplever att arbetsmiljön är otrygg. Deras lösning är att ta bort kontanthanteringen i butikerna - dvs använda slutna kontanthanteringssystem.
 
Dessa system är dyra och många små butiker har inte råd att installera dem.
 
Jag undrar vad de anställda skulle svara om de hade följande val i enkäten:
x) Jag föredrar att ha ett jobb att gå till trots viss otrygghet.
x) Jag föredrar att butiken lägger ner, att jag förlorar jobbet, att rånerisken ökar på gator och torg, samt att villainbrotten ökar.
 
Personligen tror jag inte på någon tvingande lagstiftning på området. Det är inte realistiskt att påtvinga butikerna sådana kostnader, som de skulle behöva ta ut över kunderna för att inte gå under. Risken för rån tror jag helt enkelt är något man får leva med i butikerna, men man kan minska den upplevda risken genom att utbilda personalen bättre i hur de hanterar sådana situationer.
 
Den som är villig att begå brott för att få tag i kontanter snabbt, den hittar andra källor. En rånare blir inte arbetslös bara för att butikerna installerar säkerhetssystem. Fungerar det inte att råna butiker så går man kanske på människors hem istället eller rånar dem vid bankomaten. Om vi mot förmodan skulle få ner butiksrånen till noll, men personrånen och villainbrotten skulle öka lavinartat i andra vågskålen, skulle det vara en vinst eller förlust? Särskilt givet den kostnad som installationen av säkerhetssystemen medför. Om det kostar mer, men inte ökar tryggheten i samhället som helhet, är det värt det?

måndag 12 december 2011

Lucia-ponken

Jag förstår inte den här genushetsen som uppstår varje Lucia, där genusivrarna skriker efter att pojkar/män ska få gestalta Lucia. I mina ögon är det lika bisarrt som att skrika och gapa efter en bystig negress som åskguden Tor eller varför inte en geriatriker i rollen som Helena av Troja? Vissa figurer har vissa former i vårt kulturella arv som är värda att bevara. Annat är inte seriöst och det är respektlöst gentemot kulturen. Helt okej när man är riktigt liten att inte ta så seriöst på det (Luciatågen på lågstadiet kan ju ha hur många Lucior som helst), men vid någon punkt så behöver väl ändå barnen i skolan lära sig om historierna bakom Lucia, varför man firar, varför formen ser ut som det gör, vilka traditioner som ligger bakom och vilka berättelser som bevaras på detta vis. Det vore inte seriöst med en skäggig Lucia! Lika lite som det vore seriöst att framföra ett skådespel baserat på Illiaden, med en gammal gubbe i rollen som den åtråvärda pangbruden Helena. Har man en ambition att vara seriös i framställningen av ett kulturellt verk, då kan man inte komma dragandes med genus- eller diskrimineringsdravlet. Det finns gott om manliga roller i alla skådespel - hjältar, riddare, alla roller mellan högt och lågt! Varför kan inte Lucia få vara kvinna?
 
– Jag kan inte komma på någonting annat i skolan där killar och tjejer väljs till något på grund av kön, har Loke kommenterat saken i Sydsvenska Dagbladet, vars läsare nu kräver en "lex Loke".
 
Men herregud, Loke-ponken, har du gått döv och blind genom skolan? I varenda skådespel och pjäs finns det manliga och kvinnliga roller. Om dessa byts ut blir det humorspex och inte en seriös och traditionell föreställning. Lyft näsan ur genusmanualen och inse att tradition och kultur är viktiga värden, och att genustramset inte trumfar allt i samhället. En vacker och finstämd tradition som Lucia är inte rätt tillfälle att väcka genusdebatt, lika lite som 1a maj (traditionellt sjunger en manskör) är rätt tillfälle att kräva en mixad kör. Det går inte att hävda sin "genusrätt" utan att förstöra upplevelsen för åhörarna. Vi vill ha en flicka som Lucia och en manskör som sjunger våren välkommen.

Vem skäms över vem, Strömbäck?

Per Strömbäck skäms över att bo i en "skurkstat" där ingen fällts pga IPRED-lagen. Ja, man undrar just vad det är för en människa som skulle tända på att några slumpvis utvalda ungdomar av miljonen svenska fildelare fick sina liv förstörda med miljonböter på grund av att de ägnat sig åt att byta musik och film med varandra - en vana som funnits sedan kassettbandets intåg på marknaden för sisådär 50 år sedan - en helt normal och socialt accepterad vana som man kan diskutera med sina kollegor på kafferasten.

Vad är det för en människa som ser helt normala människor som skurkar?

Hade det varit kommersiella pirater som han jagade hade jag haft viss förståelse för uttalandet - och då tänker jag på pirater i stil med sådana som man ser överallt nere i Asien, där de säljer DVD-skivor med 20 nedladdade filmer på för 25 spänn.

Nej, de skurkar som Strömbäck skäms över, det är skurkar såsom du och jag, som tycker att det är helt normalt beteende att vilja visa bra filmer för sina vänner, inviga kompisar och familj i bra musik man har hittat, eller varför inte låna ut en bok till någon istället för att skicka honom till Bokia för att köpa sin egen. De skurkar han skäms över, det är samma människor som för 15 år sedan satt vid sin kassettradio med handen på record-knappen för att spela in sina favoritlåtar från radion och sedan bandade av de bästa inspelningarna till varandra.

Personligen skäms jag över att bo i samma land som Strömbäck och andra antipirater som är så totalt fjärmade från verkligheten att de ser skurkar i kulturellt intresserade medelsvenssons.

/Anna

onsdag 7 december 2011

Orimliga summor till e-boksutlåning?

Biblioteken har fått en chock av e-boksersättningarna. Inte så konstigt, när de ska betala hela 20 kronor per digital utlåning, istället för de 1,26 kr som de betalar per utlånad pappersbok. Vansinne, kan man tycka, att det ska vara så stor skillnad, särskilt som en e-bok kräver väldigt lite förvaringsutrymme - det räcker med en datatekniker på service för att hantera väldigt många lån som "i verkligheten" skulle ha behövt hanteras av ett antal bibliotekarier som håller ordning, administrerar manuellt, märker, tar hand om böckerna och gör allt annat som bibliotekarier gör med sina dyrgripar. För att inte tala om att man slipper hugga ner träd och faktiskt trycka eländet.
 
Personligen anser jag att ersättningen som ska betalas ut per "utlånad" e-bok är fullkomligt vansinnig. Det hade gott räckt med samma ersättning som för ett fysiskt exemplar, dvs 1 krona och 26 öre. Kostar det verkligen 20 kronor per utlåning av en e-bok, då har man ett alldeles för dyrt system. Det är inte rimligt att vi skattebetalare (som finansierar biblioteken) ska betala så mycket för att folk ska kunna läsa Zlatans historia på datorn.

Vem betalar för Norrland?

 
Det är ju kul att slå fast att alla i Sverige ska ha tillgång till telefon. Det är väl ändå självklart anno 2011. Den mer intressanta följdfrågan blir bara: vem ska betala? Juholt verkar vilja lägga notas hos företagen (t.ex. Telia, tre och Tele2) med krav om 100% täckning av landet. Konsekvensen? Jo, den operatör som bygger stolpar ut i glesbygden får naturligtvis en skyhög nota som deras kunder (vi) får betala för. Fem abonnemang á 200 kronor i månaden från en liten by i glesbygden betalar knappast för en mobilmast. Det får vi andra betala för i så fall genom höjda månadskostnader.
 
Ett alternativ är skattesubventioner, men är det rimligt att östgötar ska tvingas betala för utbyggnad av telenätet i djupaste norrland? Vi har andra infrastrukturella kostnader här nere (dyrare el, till exempel) som norrlänningarna inte sponsrar åt oss.
 
Kanske är den bästa lösningen någonting i stil med en kommunal utbyggnad där kommunen bygger masterna och sedan erhåller kompensation motsvarande de nya abonnemangsavgifterna från den operatör som hanterar trafiken tills utbyggnaden har gått jämnt ut. På det sättet drabbas inte andra kunder och kommunen får själv ansvara för de lokala svårigheterna med infrastruktur i sina områden. Kanske kan man till och med göra en sådan utbyggnad istället för att bygga en ny onödig jättearena eller klassikern "försköna torget".
 
Självklart ska alla ha telefon/internet anno 2011, frågan är bara vem som ta notan. Jag tycker inte att det är någon självklarhet att det är vi kunder till redan utbyggda nät som ska ta notan - tvärt om anser jag att det borde ligga ett kommunalt ansvar i att få igång och underhålla en fungerande lokal infrastruktur.
 
Signaturen Danieltm i kommentarsfältet på DN säger något klockrent som svar på Juholts floskel om att vi ska vara medborgare i ett land istället för kunder på en marknad: Ja istället för kunder på en marknad där alla betalar för vad de vill ha så blir vi medborgare i ett samhälle där staten bestämmer vad vi ska betala för.

Stella och Molly

Stella och Molly