torsdag 4 november 2010

Om lärartärhet och friskolor

Kan den mindre lärartätheten på friskolor möjligen bero på att friskolorna har något andra program än den kommunala skolan? Vissa program på gymnasiet har ju väldigt få elever per lärare (ofta praktiska program och specialprogram) medan andra klarar sig med en lärare på 30-35 personer. Beroende på vilka program som friskolan tillhandahåller så kan måttet på lärartäthet därmed vara svårt att relatera till något verkligt. Kanske man kan diskutera lärartäthet baserat på program istället, i fallet med gymnasier? Borde ersättningen till skolorna kanske också beräknas baserat på programutbud på något vis?

I artikeln så skriver Sten Svensson att lärartätheten kan ligga under 6 lärare per 100 elever på friskolor som ägs av stora koncerner. Jaha, säger jag. 6 lärare per 100 elever är ca 16-17 elever per lärare.

På lågstadiet var vi 15 i min klass.
På mellanstadiet var vi 29-30.
På högstadiet var vi 30 men hade mycket undervisning i grupper om 20.
På gymnasiet var vi 36.

Inte sedan lågstadiet har jag själv upplevt en lärartäthet i praktiken som har varit så god som 6 lärare per 100 elever, och jag gick hela vägen genom kommunala skolor. Vissa av dem var riktigt dassiga. Om lärartätheten är så mycket bättre där än på friskolorna, var är lärarna? Kanske på specialprogram för elever som behöver en lärare var? Det lär snedvrida bilden ganska så rejält.

Sten skriver i artikeln: Så länge det finns en elev som inte nått målen på en skola borde då ingen vinst kunna delas ut utan då ska den eleven ha resurserna till undervisning.

Trams, säger jag. Det enda som detta uppmuntrar till är att sätta målen så lågt att till och med den värsta dumskallen skulle klara sig. Alternativt till att man sätter för höga betyg. Om man skulle tvingas vräka all vinst över de svagaste eleverna - vilken friskola vill då ta emot svaga elever? Ibland är det inte brist på resurser som är problemet utan brist på tid och/eller felaktiga undervisningsmetoder.

Jag anser att den som inte når målen i kärnundervisningen ska gå om och att mer specialresurser istället ska läggas på de duktiga eleverna. Jag anser att lärartäthet är ett högst ofullständigt mått på hur bra/dåligt en skola fungerar - man måste se till en helhetsbild och inte hänga upp sig på det exakta beloppet i kronor som någon tjänar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

4 kommentarer:

Taura-Tierno sa...

Tycker att det är lite konstigt att bara titta på t.ex. lärartäthet och utifrån det bedöma kvaliteten på utbildningen. Visst, det är ju en bidragande faktor, men man får väl se till hur skolorna faktiskt fördelar lärarna och hur tiden planeras? Det kan ju vara så att en skola lyckas utnyttja lärarnas tid mer än en annan, och då behövs det ju kanske färre lärare.

Sedan tycker jag att det är självklart att det ska få finnas krav på friskolor för att de ska få ta ut vinst. Att däremot säga att varenda elev måste uppnå alla mål känns bara orealistiskt. Däremot bör man ju se till så att kvaliteten håller ett minimikrav. Skulle det vara så att ALLA elever på en friskola på högstadienivå går ut nian utan gymnasiebehörighet vore väl det t.ex. en indikator på att skolan kanske inte gör sitt jobb och inte förtjänar att ta ut vinst för det.

Hur man annars ska mäta kvalitet på undervisning på rättvist och bra sätt vet jag inte, men det bör ju finnas sätt att göra det på, och utefter det sätta rimliga krav för att friskolor ska få ta ut vinst.

Anna sa...

Nationella prov i fler ämnen skulle ju vara en rätt okej indikator på hur det går för skolan.

Lärartäthetsmätningar är ju så fucked up om man försöker mäta hela skolan på en gång. Om en gymnasieskola har en lärartäthet på 1 lärare per elev så är det fortfarande möjligt att det finns klasser där 1 lärare har 35 elever. Vad säger det måttet då, egentligen?

Sedan är jag helt för att ställa krav på skolorna - både på kommunala och på friskolor.

Elin sa...

Du missar en sak i din jämförelse. I siffran 6 på 100 elever räknas speciallärare också in. Det innebär att de klasser du ingick i under din skoltid inte kan räknas så enkelt som "1 på 36 elever", troligen var en eller t.o.m. flera speciallärare kopplade till klassen/skolan också. När jag gick i grundskolan hade vi två parallella klasser på ca 30 elever, och tre speciallärare. På gymnasiet, estetisk inriktning, hade vi tre lärare på två klasser i de estetiska ämnena.

Jag upplever att lärartätheten har sjunkit sedan jag gick i skolan.

Jag håller dock med om att det är rätt värdelöst att jämföra gymnasieskolors lärartäthet utan att ta hänsyn till vilka program de erbjuder.

Anna sa...

Elin, ja, det är ju just speciallärarna som är så himla luriga och snedvridande när vi pratar om lärartäthet.

Det finns ju skolor där det behövs en specialresurs per klass, och andra som inte behöver någon.

Vi hade t.ex. en speciallärare ansluten till oss på lågstadiet. Men det blir också missvisande att diskutera sådant, eftersom den specialläraren bara hade en enda elev som hon såg efter och inte fanns tillgänglig för resten av klassen. Vi var inte hjälpta av att ha henne där så det går inte att säga att vi hade 2 lärare på 15 elever - vi var 14 elever som hade 1 lärare och 1 elev som hade 2 lärare.

Stella och Molly

Stella och Molly