söndag 24 oktober 2010

När brottsbekämpningen börjar i fel ände

Problem:

Man tycker att grooming är hemskt och vill komma åt de som begår denna handling, men dagens straffskala (böter) tillåter inte att man vidtar långtgående och integritetskränkande åtgärder gentemot befolkningen för att kunna bekämpa detta brott effektivt.

En normalt funtad person skulle i det här läget resonera som följer:

Okej, om nu är ett så hemskt brott att vi tycker så illa om det, så borde vi överväga att placera det högre upp i straffskalan, så att det kan ge fängelse och vi därmed får större befogenheter när det gäller att bekämpa det.

En gravt efterbliven gorilla som just har ätit suspekt svamp resonerar som följer:

Okej, om vi inte kan bekämpa det här brottet effektivt med nuvarande regler så måste vi släppa på reglerna! Vi kan inte ha regler som hindrar oss från att bekämpa ett brott.

Min reaktion mot det här förslaget är naturligtvis i linje med vad den normalt funtade personen tänker:

Om nu grooming är ett så hemskt brott att ni vill kunna vidta tuffare brottsbekämpningsåtgärder, så ska ni ranka upp brottet till en högre straffskala. Att släppa på reglerna och ge rättsväsendet mer långtgående befogenheter för att bekämpa mindre brott är fascistfasoner och leder till en lång rad kränkningar gentemot befolkningen.

Bestäm er! Antingen är grooming (t.ex. att sexchatta med en minderårig på nätet) ett riktigt allvarligt brott, och då ska det ha en straffskala som tillåter långtgående brottsbekämpning (böter eller fängelse), eller så är det ett mindre allvarligt brott, och då får man leva med en mindre effektiv brottsbekämpning (endast böter).

Långtgående och kränkande brottsbekämpningsmetoder för brott som endast ger böter är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Och slutligen:

Den som inte har något att dölja kan föregå med gott exempel och sluta stänga dörren om sig när han/hon besöker en offentlig toalett.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer:

Stella och Molly

Stella och Molly