tisdag 29 juni 2010

Har individen inget ansvar längre?

I en artikel i SvD gnälls det bland annat över att det kostar mer för en metallarbetare än för en civilekonom att vara med i a-kassan.

Ja, tro fan det när arbetslösheten är mycket högre bland metallarbetare än bland civilekonomer.

Personligen tror jag starkt på individens eget ansvar över sitt liv. Väljer man en karriär i en bransch med hög arbetslöshet så får man väl ändå ta smällen med en högre försäkring mot arbetslöshet! Civilekonomen har dessutom lånat hundratusentals kronor för att utbilda sig och kunna ha en karriär i en mer stabil bransch.

Jag har mycket svårt att förstå det här sosse-tänket med att "alla ska ha det lika dåligt". En billigare a-kassa för alla och högre ersättningsnivåer för alla innebär ju NATURLIGTVIS högre kostnader för alla, dvs skattepengar måste till för att finansiera kalaset. Utspelet i SvD är därför mycket märkligt då man först vänder sig emot en obligatorisk a-kassa och sedan i nästa andetag går ut med en ekvation som inte går ihop, på så vis att mellanskillnaden måste tas ut i skattehöjningar = alla måste likförbaskat betala för a-kassan, oavsett om de är med eller inte. I deras modell så betalar alla för a-kassan (inklusive grupper i samhället som inte har något behov av den, t.ex. pensionärer), men bara vissa (medlemmarna) omfattas av skyddet.

Hur är det bättre än en obligatorisk a-kassa för den som arbetar?

Dessutom är det (som alla vet) låginkomsttagare som faktiskt drabbas hårdast av skattehöjningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vad en länk egentligen är

Idag dök det upp en debattartikel SvD från Piratpartiet som bland annat tar upp den totala förvirringen som just nu råder kring vilka principer och lagar som ska gälla på Internet. Det finns domslut som baseras på totalt motsatta principer, och som en helhetsbild blir det omöjligt att avgöra hur juridiken egentligen ställer sig till Internet.

När journalistförbundet drog tjänster Retreiver inför rätta för att ha länkat till upphovsrättsskyddat material så slog tingsrätten fast att det inte är olagligt att länka till upphovsrättsskyddat material - en självklar slutsats då Internet inte skulle kunna fungera om det var illegalt att länka. Men som alla säkert känner till så fälldes The Pirate Bay-grundarna för medhjälp till upphovsrättsbrott just på grund av att The Pirate Bay indexerade länkar till bland annat upphovsrättsskyddat material.

I ljuset av detta känns det relevant att klargöra vad en länk egentligen är.

Den enklaste formen av "länk" i vårt samhälle är ett ord. Du går på stan och du (eller din respektive) får syn på någon som har en vansinnigt snygg frisyr. Du frågar var personen klippte sig och får svaret: "Klipperiet på Kungsgatan 5".

Du har just blivit "länkad" till Klipperiet på Kungsgatan 5. Du har fått information om var du kan hitta någonting som du söker efter. Det är en form av länk. Om du följer länken så kommer du att komma fram till platsen och där hitta det du sökte efter - om nu informationslämnaren gav dig en korrekt länk. Annars hamnar du fel.

En annan form av länk hittar vi i telefonkatalogen - det är ett klassiskt och känt exempel på en länk mellan människor - ett sätt att hitta varandra utan att ha den kompletta informationen från början.

Ytterligare andra former av länkar är när t.ex. en tidning skriver någonting om The Pirate Bay. Namnet i sig är nämligen en länk, oavsett om det är länkmarkerat eller inte. Att en länk är klickbar är inte en förutsättning för att det ska vara en länk. En länk är allting som länkar ihop människor med andra människor eller platser. Ett namn är också en länk. Med hjälp av namnet "The Pirate Bay" kan vi nämligen hitta vidare till sajten.

Alla tidningar som trycker sajtens namn "länkar" därmed till The Pirate Bay och underlättar för människor att hitta sajten.

Det är dags att sluta tänka på länkar som bara klickbara ord som markeras av blå text och understrykning, och istället ta till oss att även ord är länkar.

Att kriminalisera länkar är därför synonymt med att kriminalisera språk och kommunikation.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 28 juni 2010

Frisktandvård eller fusktandvård?

Jag har ett tag varit nyfiken på det här med frisktandvård, dvs att man betalar ett fast belopp per år för all bastandvård (undersökning och hål och sånt). När jag tog tag i saken och gick till tandläkaren för att få en bedömning så blev offerten dock direkt löjeväckande - över 1800 kr om året. Inräknat det där tandvårdsbidraget på 150 kr om året.

Så höga tandvårdskostnader har jag bara haft en enda gång under 10 år, och det var när jag knäckte en visdomstand och fick dra den akut. Då kom jag upp i ca 2000 kr det året. Alltid annars har det legat mellan 450 (kostnaden för en undersökning med bidrag) och kanske 1200 (när det har varit ett par lagningar). En realistisk premie hade jag därför förväntat mig runt 800-900 kr per år.

Jag har därför svårt att förstå allt positivt prat om Frisktandvården. Som jag ser det så känns det bara som ett sätt att klämma ut mer pengar av "normala" tandvårdskunder, och för att underlätta för överväxta fjortisar som inte kan hålla i pengarna med en finansiering av sina tandvårdskostnader. Jag är dock måttligt intresserad av att finansiera tandvården för folk med sämre tänder, och jag är 100% övertygad om att jag har hamnat i fel riskgrupp (eller att bedömningskriterierna är fel).

Nej, sätt in dessa pengar och pengar från några fler onödiga försäkringar på banken istället, om du inte har turen att få en realistisk offert på din frisktandvård. Så finns det pengar när någonting händer.

Mitt råd till alla som funderar på frisktandvård är att betänka att detta inte är någonting annat än en försäkring som vilken som helst. Tänk igenom dina egna kostnader och vad som är normalt för dig, jämför med försäkringsgivarens offert och fundera över om inte pengarna skulle göra mer nytta som ett månadssparande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

När tidningarna sjunker till botten

Journalistiken i kris? Expressens och Aftonbladets artikel idag tar verkligen priset. Man analyserar hur många som har fått medicin mot impotens och magsår sedan alliansen tog makten i Sverige.

För det första, idiotjournalister, så är det naturligtvis positivt att fler diagnostiseras för t.ex. impotens och kan få medicin för sin åkomma. Att fler behandlas behöver inte betyda att fler har drabbats, det kan lika gärna (eller mer troligen) betyda att vi har blivit bättre på att finna och behandla dessa sjukdomar.

Har inte journalisterna någonting att skriva om så kanske de skulle lära sig någonting av bloggarna - vi har mängder att skriva om.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Att använda resurser rätt

Vänstersörjan gör ytterligare ett utspel om att de vill höja skatterna och trycka in mer pengar i vård, skola och omsorg utan att fråga sig om det 1) verkligen behövs och 2) om man istället kan använda existerande resurser bättre.

Det börjar hagla med valfläsk nu, och underligt (!) nog så handlar vänsterns valfläsk mest om att man vill höja skatterna och vidta en massa underliga åtgärder för att främja kvinnor och miljön, varav många av åtgärderna är direkt kvinno- och miljöfientliga om man faktiskt tänker till.

Det här mantrat med "vård skola omsorg" uppfattar jag mest bara som sorgligt. Om jag har förstått det rätt så har vi ett antal år med mindre barnkullar på gång, vilket borde innebära att skolan skulle kunna klara sig på mindre (eller samma) resurser som tidigare. Dessutom har antalet byråkratitjänster inom skolan förökat sig som kaniner - en skola som för 20 år sedan hade en rektor har nu kanske fem eller sex rektorer. Bidrar det till undervisningens kvalitet? Är det någon som har granskat skolbyråkratins effektivitet? Kanske finns det saker att effektivisera bort inom skolan som inte påverkar undervisningen.

När det gäller vård och omsorg är det också tveksamt om det som behövs verkligen är MER pengar. Inte ens 100% skattetryck skulle kunna ge oss en fullgod vård om pengarna inte användes rätt. I min värld som logistiker/ekonom finns det bara en enda anledning till att låta kostnaderna öka: att de existerande resurserna redan används optimalt. Gör vården verkligen rätt saker i rätt ordning? Är byråkratin inom vården tillräckligt effektiv? Och är vården och omsorgen tillräckligt koordinerade med varandra?

Löften om att höja skattetrycket för att pumpa in mer pengar i verksamheter utan att först städa upp... ja, det är ungefär lika intelligent som att köpa sig ett andra kylskåp för att det första konstant är fullt. Prova att tömma skåpet, slänga de utgångna varorna, förvara morötterna i svalen istället och stapla det kvarvarande godset på rätt sätt, så behövs inte den extra satsningen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 23 juni 2010

Vad Piratpartiet står för

Futuriteter skriver så jävla bra om vad Piratpartiet står för att det är värt att kopiera, lyfta upp och se till så att så många som möjligt får läsa:

Piratpartiet står för rättssäkerhet och individens rätt mot staten, som Moderaterna brukade göra.
Piratpartiet står för individens rätt mot storfinansen, som Socialdemokraterna brukade göra.
Piratpartiet står för fri kultur och utbildning, som Vänstern brukade göra.
Piratpartiet står för frihet och en transparent stat, som Folkpartiet brukade göra.
Piratpartiet står för en stark integritet, som Centern brukade göra.
Piratpartiet står för tystnadsplikt och prästers rätt att ha själavårdssamtal utan att vara avlyssnade, som Kristdemokraterna brukade göra.

Men Piratpartiet står dessutom för något mer, vi står för en fungerande informationspolitik, och där gammelpartierna är fast förankrade i klassamhället och industrisamhället så erbjuder vi istället kunskapssamhället.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Alls rätt till heltid?

Sossarnas idioti roar mig ofta. Till exempel det här förslaget om att alla kommunalanställda ska ha rätt till heltid.

Problemet är naturligtvis att det idag finns så många halvtidstjänster (särskilt inom vården), som i sin tur beror på att vi inte är sjuka bara mellan klockan 08 och 17. Arbetsbelastningen är inte jämn över dagen - det behövs t.ex. mer personal på morgonen än under natten.

Deltidare fyller upp schemat och erbjuder extra händer när belastningen är som högst. Det finns ett begränsat behov av heltidare som jobbar sammanhängande 8 timmar. Risken är därför stor att en påtvingad heltid leder till att fler får gå upp i tid, men tvingas till "brutna" scheman, dvs att man jobbar några timmar på morgonen och sedan några timmar igen på kvällen, eller ställer till det med ofrivilligt nattarbete.

Dessutom finns följande problem:
Om vi har två anställda på halvtid och dessa båda ska gå upp på heltid så dubblas lönekostnaderna. Om vi sparkar den ena och låter den andra ta båda halvtidspassen så får personen som jobbar kvar troligtvis ett stressigt och ohållbart schema, samtidigt som den uppsagda personen kostar extra i form av a-kassa eller annat stöd.

Man kan inte tvinga fram heltidsarbeten när det inte finns underlag för det, kära idiotsossar. Vad sägs om att istället börja med lite intelligenta åtgärder, som t.ex.:
1) Öka samarbetet mellan sjukhusen, äldrevården och hemtjänsten så att man lättare kan plocka ihop en heltid med någon form av samordning och helhetssyn.
2) Öka antalet sängplatser på sjukhusen - högre kapacitet är bra för vårdköerna och sysselsätter dessutom mer personal.

Jaja, sossarna anser tydligen att det är bättre att människor tvingas till arbetslöshet än tar en deltidstjänst. Tydligen är det ovärdigt att jobba deltid en tid trots att man kanske vill jobba mer. Bättre då att man får gå hemma och lyfta bidrag.

Välkommen till (S)verige.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Skydd mot våldtäkt?

Intressant tanke med den taggiga kondomen som ska "bita" mannen i snoppen när han försöker våldta en tjej som är förberedd, så att han måste söka vård. Påminner mig om en rolig scen i Neal Stephensons bok Snow Crash där hjältinnan har en slags liten spruta mellan benen som pumpar in stora mängder snabbverkande sömnmedel och andra droger i den som sticker in någonting utan inbjudan.

Jag är dock lite skeptisk till varianten med taggar. Borde inte en man som får taggar i snoppen bli smått upprörd och utsätta kvinnan för ännu värre misshandel? Jag kan heller inte hjälpa att minnas den lustiga scenen i Snow Crash där hjältinnan helt enkelt blir så upphetsad att hon glömmer bort att plocka ut sin lilla narkos-nål och råkar sticka sin dejt av misstag när saker och ting hettar till.

Den som kommer till ett sjukhus med en sån där tagg-kondom blir naturligtvis genast stämplad som våldtäktsman. Kondomen är ju beviset i sig - kvinnan ville inte. Men jag tror att vi kommer att få se detta verktyg missbrukas. Tänk vilket lätt sätt att bli av med en jobbig pojkvän - lura honom i säng och få honom märkt som våldtäktsman.

Eller varför inte betala någon för att märka en rival eller chef eller vem som helst som man inte vill ha i sitt liv? I ett fattigt land finns det säkerligen någon som kan ta emot pengar för att lura någon. Ska inte sex vara säkert även för männen? Ska de behöva rota runt i kvinnans underliv och kolla så att hon är "säker" innan de kör igång?

Och för den delen, tänk om våldtäktsmannen har andra preferenser? För att skydda sig, borde man inte ha en i munnen och en i rumpan också? Skapar kanske den lilla prylen en falsk känsla av säkerhet?

Nåväl, det räddar kanske någon och det är en mer kreativ lösning än t.ex. kameraövervakning. Men jag undrar fortfarande om det inte vore mer konstruktivt att dela ut pepparsprej.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Ära eller censurera Thailands konung?

Jag besökte nyligen Thailand och någonting som man såklart kommer i kontakt med till höger och vänster är naturligtvis kungen. Överallt finns det idolbilder eller statyer av honom, till och med på de mest enkla ställen. Vi var på bio vid ett tillfälle för att se Prince of Persia (faktiskt riktigt bra film!) och bioupplevelsen inleddes med en typ fem minuter lång rulle titulerad "ära Thailands konung". Hela biografen ställde sig då högtidligt upp och tittade andaktsfullt på bilderna av kungen som vinkade till folket, var snäll mot småbarn, solade sig i beundrarnas glans, poserade under fladdrande flaggor... ja, ni vet.

Vi såg också ett inslag på någon nyhetskanal om att det nu skulle bli hårdare tag mot illegala sajter på nätet... i första hand sådana som motverkade monarkin. Ballt. Sedan visade de också bilder från ett Internetcafé där det satt ett gäng småfeta thainördar och chattade på nätet. Jag är inte superinsatt i de thailändska lagarna, men jag har förstått det som att det är riktigt riktigt dåligt att underminera monarkin genom att ifrågasätta kungen eller säga elaka saker om honom.

Censur är ett farligt redskap på Internet, just för att det är möjligt. Men det är också extra farligt på grund av Internets internationella natur. Skulle jag t.ex. lägga upp en nidbild av Thailands kung på min blogg så skulle den troligen blockades i Thailand, men jag skulle inte kunna ställas inför rätta eftersom jag är svensk och lever i Sverige under svenska lagar.

Men det gör också att jag inte kan opponera mig mot censuren. Jag kan inte försvara mig mot att bli tystad i olika delar av världen. Troligen kommer det aldrig till min vetskap att jag har blivit censurerad.

Tänk vad bra det vore om de där mystiska makterna som censurerar saker och ting var tvungna att berätta för folk när de blir censurerade. Eller kanske man måste börja i andra änden? Finns det några redskap som kan surra runt på nätet, testa accessen till min blogg från alla möjliga länder och tala om för mig var någonstans jag är blockerad?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Mer om barnporr

Begdragare har såklart börjat haka på barnporrshysterin och använder nu folks rädsla för att bli utpekade som barnporrstittare till att sprida virus.

Anna Troberg funderar kring vad det nya tillägget till datalagringsdirektivet "Smile29" innebär för attityderna gentemot kvinnor och barn - och visst finns det anledning till oro. Propagandan är tydlig - det är helt enkelt inte politiskt korrekt och ibland inte ens socialt acceptabelt att motverka initiativ som "är till för att skydda kvinnor och barn".

Just därför är det så viktigt att granska vad som egentligen händer och vad dessa lagar och initiativ egentligen innebär och ständigt ifrågasätta vem det egentligen hjälper.

Att lagra alla google-sökningar i två år... hur skulle det (egentligen) hjälpa till i kampen mot barnporr och kvinnomisshandel?

Det som händer är naturligtvis att jag, som ibland bloggar om barnporr och därför ibland söker på detta, hamnar i en massa register som en suspekt person. Kanske kan jag till och med blir föremål för utredningar och analyser av mina surfvanor eller andra kränkningar av mitt privatliv. Samtidigt så blir kanske de verkliga offren rädda för att faktiskt söka på "kvinnomisshandel" av rädsla för att bara sökningen ska tillkalla polisens uppmärksamhet.

Det är superviktigt att den som är ett offer för t.ex. kvinnomisshandel kan söka på nätet och hitta kontakter eller hjälp och stöd från sina medmänniskor. De måste våga göra den sökningen och ha rätt att göra det anonymt, utan att registreras och analyseras. Rädslan för att polisen ska knacka på dörren om man söker på kvinnomisshandel och sedan gör ett inlägg i ett kvinnoforum där man beskriver situationen... för i helvete, det är ju en känslig situation redan från början och övervakning hjälper ingen att söka och finna den hjälp man verkligen behöver.

Övervakning leder till självcensur och att de som verkligen behöver hjälp drar sig för att söka den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Stella och Molly

Stella och Molly