fredag 21 augusti 2009

Den digitala marknaden handlar inte om exemplar

Idag läste jag en artikel i DN om nya filmtjänster och hur man ska börja släppa filmer tidigare på nätet… under vissa omständigheter såklart. Och det är det gamla vanliga, man förväntar sig att folk ska betala hutlösa priser för att få en film streamad, utan inspelningsmöjligheter, DRM-skadat såklart, fungerar bara till vissa browsers, ingen möjlighet att dra ut filmerna till vardagsrummet om man inte är seriös videogeek.

Oj vilken revolution det kommer bli.

När ska de här typerna inse att den digitala marknaden inte handlar om exemplar, utan om att samla människor på en plats där det går att tjäna pengar på deras aktiviteter i andrahand? Och det enda sättet att samla människor i längden är att vara bättre än gratisalternativen.

Vatten rinner inte uppåt så länge det finns en väg neråt.

På 7-8 minuter skulle jag (i teorin) kunna få hem en långfilm i god kvalitet som inte ens är släppt på DVD i Sverige, gratis och helt utan DRM-skydd. DET är vad man måste konkurrera med, för oavsett om det jag just beskrev är lagligt eller inte, så är det livets (och Internets) realitet. Alla tjänster som är sämre än detta för användaren är dömda att misslyckas i längden.

Ibland snackas det också om att fildelare och bolag måste ”mötas i mitten”, men då tänker man ofta i banorna att fildelaren måste börja betala, och inbillar sig att frågan bara handlar om att ”mötas i mitten” kring hur mycket han ska betala. Och så tar man mitten mellan 0 kronor för fildelning och 100 kronor för ett normalt biobesök och kommer fram till 50 kronor för en godtycklig videotjänst som fildelaren (trots sannolikt ointresse) förväntas köpa. Är det att mötas i mitten? Nej, det är feltänkt. Totalt.

Det enda realistiska ”mötas i mitten” som existerar, det är att fildelaren fortsätter som förut, men att du lockar honom att göra det på din tomt istället för i skogen.

Den digitala marknaden handlar inte om exemplar.

Den handlar om att skapa attraktiva samlingsplatser för människor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

7 kommentarer:

niclas tamas sa...

Jag har för mig att Oscar Swarz skrev en postning för ett år sedan om just detta. Exemplarförsäljningen är stendöd som affärsmodell.

Är det inte det vi ser redan nu? Bara det att "upplevelseindustrin" sett, men inte förstått. Det "nya" PB är ju dömt redan nu. Den nya arenan är just som du påpekar andrahandsmarknaden, tjänsterna KRING produkten. Inte produkten själv.

Ett exempel. En roman går att ladda ner helt gratis, utan lösenord eller bortkapade kapitel. HELA romanen.

Andrahandsmarknaden här består av försäljning av FYSISKA exemplar av boken i olika former. En signerad inbunden exklusiv upplaga i fem exemplar levererad av författaren personligen. En inbunden upplaga med författarens arbetsanteckningar. En pocketupplaga med extramaterial om romanens huvudpersoner....

Lista kan göras hur lång som helst...Det gemensamma är att det som i dag säljs som ett exemplar i meningen ETT exemplar inte fungerar om fem år. Utan, precis som du påpekar, det är på andrahandsmarknaden kreatörer kan tjäna sina pengar. Utan giriga mellanhänder.

Robin sa...

Även om streaming är väldigt intressant, så känns det inte nytt att man kan betala per ex för streaming, oavsett om det släpps före eller efter bioversionen.

Streaming är annars ett görbra sätt att locka folk till just sin sida, typ att man kommer till sida X och får se ett par minuters reklam innan filmen börjar osv, samt att det finns ett intressant community på sajten. Det vore en hit.

Anonym sa...

Exemplarförsäljningen är mest död hos fildelarna om man inte applicerar just bättre kvalité eller limited edition versioner osv. Den yttre marknaden har väl runt 20 år på nacken kvar kan jag tänka mig.

Författare/Artister skulle inte ha några problem med andrahandsmarknaden, kruxet ligger i mjukvaruprogram, operativsystem och film, där man oftast jobbar i team för att få produkten klar.

Det går och lösa iofs om man lyckas skapa en tillräckligt stor samlingsplats där reklamannonser, donationsmöjligheter kan hjälpa till att finasiera dessa enligt en stimprincip.

Det skulle dock inte räcka hela vägen fram, sista steget är att ta betalt/mån för att få tillgång till dessa.
Men man kan inte ta mer betalt en vad dagens VPN-tunnlar kostar.

Igentligen borde man nästan snacka med killarna på Swebits som tutar och kör igen, om man inte kunde skapa donationsmöjligheter som går direkt till artisten samt länka till deras hemsidor. Artisten/Författaren borde ju märka en ökning i besök och kanske kunde kränga lite annonser, sälja koncertbiljetter osv osv.

Svålen

wysiwyg sa...

Jag skäms faktiskt nästan lite. Så pirat jag är så har jag egentligen inga problem att betala per exemplar, iaf inte i en övergångsperiod. Visst, jag kommer köpa så mycket jag kan (vilket inte är överdrivet mycket) och ladda ner resten, men ändå.

Saken är att jag betalat rätt mycket pengar för min Popcorn Hour, och därmed är också kravet att det ska gå att spela upp på den. Och att det är HD. Så det innebär nada DRM och ingen streaming (även om jag tror PHn skulle kunna klara det om jag bråkar).

För inte så länge sedan hittade jag Ameibo. Eller rent tekniskt sett så hittade jag dem när de slog upp portarna, och testade faktiskt en av deras DRM-infesterade skräp, och fick det inte att fungera. Ett bra tag senare (år) så kollar jag med dem igen om de lärt sig sin läxa, och det har de. De erbjuder nu DRM-fritt material. Tyvärr är det resterna från botten av tunnan, saker ingen hört talas om. *suck*

Detta är nog det största problemet i dagsläget; upphovsrättsinnehavarna vill inte egentligen flytta tillbaka (eller framåt hur man ser det) sina positioner, och de dödar därför alla nya innovationer genom att inte stödja dem med material. Och sedan pekar de med hela handen och skyller allt på piraterna. Mark my words, när Pirate Bay går under så kommer de skylla allt på oss.

Anonym sa...

Jag har också en popcorn hour. Den är ju i grund och botten bygd för att man ska ladda hem saker och ting.

Mycket märkligt att det inte finns några bra "lagliga" tjänster som uppfyller detta, och mycket märkligt att de inte ger sig på tillverkarna av popcorn hour.

cmagnusb sa...

Det bästa jag läst på flera dagar (iofs har jag gillat allt som skrivit om #juliagruppen) och blev nog inspirerad att skriva en kommentar.
Idag vandrade jag förbi statsbiblioteket och skaffade en lista över DVDer som man kan låna/hyra på biblioteket för bara 10 kr för 3 dygn. Fantastiskt! Jag tänkte att detta skulle inte ha skett om inte fildelningen hade lyft filmintresset hos allmänheten.
Sen vill jag bara svara Svålen att en lösning som du efterfrågar är på gång. Vi skall bara få bort de sista buggarna (både tekniska och legala) för att den lösningen skall bli av.
Glöm inte bort:
Det är en bra dag idag!

Johan Rylander sa...

"När ska de här typerna inse att den digitala marknaden inte handlar om exemplar, utan om att samla människor på en plats där det går att tjäna pengar på deras aktiviteter i andrahand? Och det enda sättet att samla människor i längden är att vara bättre än gratisalternativen."

Det här är lika smalt som de krampartade försöken som görs av mediabolagen. Självklart finns det produkter som går att sälja i sig utan att de måste ges bort för att sedan ta betalt på andra sätt.

Visst, absolut, det är ETT sätt att ta betalt men inte det enda :)

Stella och Molly

Stella och Molly