lördag 1 augusti 2009

Bokbranschens utmaningar och framtid

Bokbranschen står inför en förändring som kommer att skaka om både förlagen och författarna ordentligt. Jag märker dock ibland i samtal med folk som arbetar i förlagsbranschen att de tycks ha skygglappar på, och tro att saker och ting kommer att fortsätta fungera ungefär som de har gjort sedan bokpressen slog igenom. Vissa författare har fattat, andra inte.

Idag agerar bokförlagen både medlare och blockad mellan författare och publik. Utan ett förlag är det svårt att nå ut till en publik, då det krävs stora investeringar för att trycka en bok och distribuera till bokhandlare runt om i landet. Dessutom finns kvalitetsprocessen med korrläsning och redigering, samt den konstnärliga processen med att designa ett omslag.

Författarna förväntas leva med extremt långa svarstider, där 6 månader upp till ett år inte är någonting ovanligt att få vänta efter att man har skickat in ett manus. Därefter följer kanske upp till ett års behandlingstid innan produkten är färdig. Samtidigt förväntas man inte skicka manuset vidare under tiden, och man förväntas definitivt avstå från att publicera någonting på nätet. Många förlag kan säga blankt nej om de får veta att ett verk har legat ute på Internet. Exklusivitet är ett nyckelord idag, och författarens situation är utsatt. Chansen att debutera genom ett etablerat förlag lockar författare att hålla sig till förlagens regler - men chansen är ungefär lika stor som att vinna på lotto.

Förlagen bestämmer vilken litteratur som når folket, vilken litteratur som är god litteratur (detta är ofta synonymt med lättsåld mainstream), och inte minst bestämmer de villkoren - vilket kan vara riktigt förtryckande avtal. Som exempel kan man ta Bonniers drakoniska e-boksavtal, där Sveriges författarförbund faktiskt uppmanar författare att inte skriva på dessa avtal med Bonniers, som är ett ledande svenskt förlag.

Samtidigt ser vi också en trend där förlagen håller på att följa i musikbranschens spår genom att stämma sina fans och försöka tillämpa idiotiska kopieringsskydd på alldeles för dyra produkter. Man upprepar ett mantra om att författaren behöver ett förlag, annars är inte utgivningen professionell och annars får man inte den ersättning man förtjänar. Ja, precis så sade en översättare på förlagssidan till mig alldeles nyligen. I samma diskussion som han rekommenderade bland annat Bonniers.

Men mycket av detta är på gång att förändras, och på många sätt så står författare och förlag snart inför den teknikrevolution som musikbranschen hamnade i på 90-talet, och filmbranschen hamnade i på 00-talet.

Dels har vi de digitaliseringsprojekt som nu pågår runt omkring oss, bland annat Googles. Vårt samlade bokarkiv är på väg ut på Internet. Dels lär e-boksläsare snart komma ner i pris och öka i tillgänglighet. Än så länge är de dyra - kanske 4-7000 kr, men hur många år dröjer det innan vi kan hitta vettiga modeller på Siba, Elgiganten eller MediaMarkt för runt tusenlappen? Kanske 5 år?

Jag förutser att när dessa två saker kolliderar (lättillgängliga e-boksläsare och ett digitaliserat världsbibliotek) samtidigt som tekniken för print-on-demand går framåt, så kommer bokutgivningen och förlagsbranschen att behöva förändras drastiskt.
  • Man kommer att råka ut för fildelning på allvar - inte bara den tämligen småskaliga fildelningen av böcker som förekommer idag - utan omfattande fildelning.
  • Man kommer att behöva konkurrera mot sina egna produkter.
  • Prisbilden kommer att ändras drastiskt.
  • Nya tekniska lösning i stil med print-on-demand kommer att ytterligare utmana den klassiska förlagsmodellen.
  • Det kommer att innebära en stark konkurrensnackdel att inte digitalisera sina produkter.
  • Samspelet mellan författare och förlag kommer att fungera annorlunda.
  • Samspelet mellan författare och publik kommer att fungera annorlunda.
Dessa förändringar är inte långt borta - kanske så lite som fem år. Snart kommer det att vara en helt ohållbar affärsmodell att försöka pressa exklusiva rättigheter från en författare som tränas till att inte kommunicera med sin publik.

Frågan är om bokförlagen kommer att upprepa musik- och filmbranschens misstag och försöka slå värn om att bevara sin gamla affärsmodell, eller om man kommer att lära sig av misstagen och tänka om. Det kommer att krävas att förlagen kliver ner från sina höga hästar, och tacklar den förändrande marknaden med viss ödmjukhet. Man måste omvärdera vad förlagens roll ska vara, och hur samspelet mellan de olika aktörerna bör fungera i den nya världen.

Någonting som borde göra det extra angeläget för bokbranschen att ta de här förändringarna på allvar och lära sig av musik- och filmbranschens misstag, det är att författare inte har någon scen. Musiken har konserter, filmen har biografer, dataspelen har turneringar, events och prenumerationer. Men en författare har traditionellt bara sin bok. Det finns ingen scen - det är knappast njutbart att sitta 20 timmar i sträck och höra på en författare som läser upp sin senaste tegelsten.

Därav kommer vikten för författaren att själv skapa en scen för sitt skapande - som kan vara en närvaro på nätet, ett samarbete med sin publik, att våga bjuda på sig själv, att våga lita på sin publik, att synas och höras, att skriva och skapa för att det är roligt.

Internet kan bli vår scen, när vi inte har någon konserthall eller biograf.

Om vi bara vågar.

(Inlägget korspostat på min författarsajt www.vangrind.se, där jag mycket snart kommer att ge ut en fantasyroman som e-bok, ljudbok och print on demand.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

20 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant text. Ett par snabba kommentarer:

Läsplattor är snöpta datorer tillverkade för att likna böcker. Om bara något år så kommer bärbara datorer att vara billigare, ha bättre skärmar, längre batteritid och bättre ergonomi. Då blir det allt svårare att motivera varför läsplattor behövs.

En billig USB-sticka rymmer tiotusentals böcker, en hårddisk rymmer miljontals. Inom många, även mycket smala, fackområden finns redan idag digitala antologier som innehåller ett bra urval av de bästa böckerna. Själv har jag samlat böcker inom ett mycket smalt område i trettio års tid och idag kan jag ladda ner det mesta av mitt bibliotek, och mycket därtill, som en enda torrent.

Biggles

Niclas Tamas sa...

Hej Ravenna!
Mycket intressant artikel! Du är engagerad och påläst. Själv kan jag hålla med dig om att förlagsbranschen håller en uppseendeväckande låg profil i denna fråga.

Teknikutvecklingen går så snabbt att det är nästan ofrånkomligt att bli omkörd om man inte sätter fart. Bokbranschens senaste drag vad gäller e-böcker är ett minneskort för en USB-sticka som man köper i bokhandeln.

Jag tror att omvandlingen kommer att bli mycket större än de grundlinjer du pekar ut här. Varför ska en författare fortsätta ge bort 95 % av sina intäkter till förlag och mellanhänder? Det kallar jag "gratiskultur" och att "snylta på andras arbete".

Jag är helt övertygad om att även författare kommer att hitta sin plattform. Men min erfarenhet är att det kommer att krävas enormt med utbildning och coachning för att få en författare att våga satsa på nätet och ge upp förlag som vant sig vid att leva på andras arbete.

Det kommer att bli fler än Drougge som vågar ta steget att aktersegla förlagen. Inom tio år är Creative Commons den dominerande publiceringsformen inom kultursektorn. Det kommer att få konsekvenser även för förlagen när författare har hjälp och kanaler att nå ut och dessutom äger rättigheterna till sina böcker. Då får författaten 95 % av intäkterna istället.

Förlagen kommer att tappa i betydelse radikalt. De kommer att bli mindre och smalare, mainstreamade likt låtar på Melodifestivalen.

De böcker som kommer att spridas och säljas mest kommer inom fem år inte att komma från något av de förlag som finns idag. De böckerna kommer att komma genom nätpublicering och den affärsmodell som håller på att ta form där.

Det är en spännande tid för att skriva och våga göra nya saker!

Olof Bjarnason sa...

Hej Ravenna!

Jag beundrar att du tar steget ut i det nya och vågar trampa nytt gräs.

Jag skrev ett inlägg i lite "samma anda" härommånaden som du kanske är intresserad av:

Undvik skyttegravar tänk framåt

Winston sa...

Nätnärvaro är ett utmärkt koncept. Jag följer tre-fyra av mina favoritförfattare genom bloggar och twitter, och det är intressant att se deras kommentarer till materialet. Utläggningarna om hur de tänkte i den-och-den scenen. Förklaringarna till varför den amerikanska och engelska utgåvan är olika.
Det här ökar mitt intresse för dem, och det gör mig antagligen ännu snabbare att köpa deras böcker när något nytt kommer ut.
Framför allt får jag också deras tips. När till exempel Neil Gaiman rekommenderar någon, personligen, så tar jag det på största allvar. Om det bara står en rad av honom på baksidan av en bok kan det vara allvarligt menat eller ett sätt att fixa elräkningen den här månaden, men när han tar sig tid att i sin egen blog förklara att något visst är bra med en bok jag aldrig hört talas om, då blir jag på hugget.
Betydligt mer än om jag läser någon recensents åsikt i en tidning, för där kan jag vara rätt säker på att det handlar om elräkningen och deadline.

Så: när författarna kan skriva hemma, publicera genom en webshop och promotar varandra, vad skulle förlaget vara bra för utom korrläsning och redaktörstjänster?
Jag tror på sammanslutningar av författare som samarbetar om kostnaderna för korrläsning etc och som delfinansierar varandra. Att satsa pengar i en delvis färdig bok skulle vara som all annan riskkapitalplacering. Du lånar 100.000 av mig i dag, för att leva medan du skriver och du betalar tillbaka med x procents ränta när du får in kosing. Utan att jag snor dina rättigheter till ditt verk. Utan att du blir låst till en viss utgivningsmodell.
Flexibilitet har varit nyckelordet i nästan all produktionsteknisk utveckling de senaste decennierna, utom i bokbranschen förstås. Det är dags att släpa förlagen (svärande och fäktande) in i fläskharens århundrade.

Mattias B sa...

(Min kommentar är lite lång så den är uppdelad i två delar.)

Intressant inlägg! Jag tycker att din beskrivning av hur förlagsbranschen fungerar idag tyvärr stämmer in på några av de sämre sidorna hos en del av förlagen. Att vi står inför förändringar är något som är säkert, och det måste till en skärpning på många håll i branschen om man ska hänga med. Om man väljer att inte ta hänsyn till utvecklingen så kommer man förstås ändå vara kvar som förlag i många år framöver, men andra aktörer på marknaden kommer att ta allt större andel av den gemensamma kakan.

Jag tycker att ett förlag max ska ta tre månader på sig att bedöma ett inskickat manus. Ibland gör omständigheterna det dock stört omöjligt att hinna med i den ström av manus som kommer till förlaget, så enstaka skribenter kan få vänta ytterligare någon månad. Speciellt om manuset har skickats in i t ex ledighetsperioder.

6-12 månader tycker jag låter för mycket och jag hoppas verkligen att de som får vänta så länge har skickat in till flera förlag på en gång. Just det, jag är av åsikten att man inte alls behöver ge förlag förstatjing eller tillfällig ensamrätt. Om inte förlaget är angeläget med att kolla igenom de manus som inkommit så får förlaget skylla sig självt.

Tiden det tar innan en bok ges ut beror på lite olika saker.
Först ska man bestämma lämplig utgivningstid. Traditionellt sett har det varit bra att ge ut speciellt debutanter under våren, eftersom inte lika många författare slåss om mediautrymmet då.
Sedan ska man tajma det med de insäljningsperioder som finns i branschen (vi pratar om nuläget, inte om hur det kommer se ut i framtiden). Ett halvår innan boken ges ut behöver den presenteras för bokhandelskedjorna för att komma ifråga för de centrala inköpen. Helst med färdigt omslag och helst med färdigredigerad text som kan delas ut som läsexemplar.

Hade det inte varit för införsäljningsbiten så hade nog ett förlag kunnat få ut en bok på bara några få månader. Och så går det ju också till ibland, men det är alltid mycket svårare att få snurr på det hela om man inte fått med boken i branschens cykler.

Det där med att en text inte får ha varit publicerad på nätet tycker jag bara är dumt. Vi på Piratförlaget är ju delägare i skrivarsajten www.kapitel1.se och snarare ser vi det som en fördel om man som författare har fått en möjlighet att få kommentarer om manuset från personer som är ärligare än vad kanske ens allra närmaste vänner vågar vara i den frågan. Dessutom blir tidiga anhängare/fans utmärkta ambassadörer när boken väl kommer ut i pappersform, speciellt om författaren har en dialog med sina läsare. Att tro att en duktig författares läsekrets på något sätt är begränsad och att en tidigare nätpublicering därmed decimerar läsarantalet för pappersutgåvan, ja det resonemanget köper inte jag.

Sedan är det en helt annan sak att ha en nätversion av boken ute - gratis - samtidigt som man har en pappersutgåva. Det är ett experiment där vi i Sverige har alltför dåliga kunskaper ännu. Men med tanke på Chris Andersons freemium-tanke är det ett intressant koncept, som förr eller senare kommer att testas. Om man ska dra paralleller så kan man ju göra det till de stora dagstidningarnas sommarföljetonger - dessa storsäljande böcker kommer inte sälja mindre för att de redan har funnits att läsa i tidningen.

(Forts. i nästa kommentar...)

Mattias B sa...

(Forts. från förra kommentaren)

Sysslar förlagen mest med lättsåld mainstream? Ja, kanske det, om man med det begreppet menar litteratur som många vill köpa. Vilket väl ligger i linje med vad ett företag ska göra? Att sälja produkter. Annars överlever inte företaget. Sedan kan den här litteraturen vara mer eller mindre bra. Men köparna är skoningslösa - är det inte eftertraktat så slutar de köpa. Förlagen bestämmer alltså inte vad som är god(=läsvärd) litteratur, det gör läsarna. Förlagen är ett mellanled som bland en mängd inskickade manus väljer ut några författarskap som man verkligen tror på - både litterärt och marknadsmässigt - och sedan erbjuder läsarna. I konkurrens med en massa andra förlag som erbjuder en mängd författare på skalan från lättsålt till svårsålt, från dåligt till bra. Men det är läsarna som i slutänden avgör vilka författarskap som ska lyckas.

Kopieringsskyddens tid är snart förbi. På ljudböckerna fanns de här i några år, men nu tror jag att alla har tagit bort dem. Och såväl vi på Piratförlaget som Bonniers har sagt att vi vill bli av med kopieringsskydden för eböcker också - vi ska bara hitta ett lämpligt sätt att skapa ett lagom skydd utan att det ställer till minsta trubbel för de som har köpt produkten (t ex med vattenmärkning).

Du har helt rätt i att förlagsbranschen behöver förändras i takt med att förutsättningarna för bokutgivning ändras. Det förlagen måste inse är att deras kärnkompetens är att vara bra på innehåll. Att välja ut, att förädla och att nå ut med. Själva fysiska produkten är inte längre huvudsaken för ett bokförlag, det är kompetensen man besitter. Och saknar man vissa led i den kompetens som behövs för att hänga med i utvecklingen, ja då får man skaffa den. Läs gärna mitt blogginlägg "Kaninen i hatten" om förändrade roller inom bokförlagen.

Och så tror jag att du har rätt i att Internet kan bli många författares scen. Kanske inte exakt de författare som är stora idag, men andra som kan kombinera bokförfattande med aktiviteter på nätet. Och med tanke på att nätet till stor del bygger på text, så är väl författare som gjorda att kommunicera med sin publik på det sättet.

Hälsningar,
Mattias B
www.mattiasbostrom.se

Mattias B sa...

@Niclas: När du skriver "Bokbranschens senaste drag vad gäller e-böcker är ett minneskort för en USB-sticka som man köper i bokhandeln" - menar du verkligen eböcker? Är det inte ljudböcker du syftar på?

Och så ställer jag mig lite undrande till din fråga "Varför ska en författare fortsätta ge bort 95 % av sina intäkter till förlag och mellanhänder?"

Dessa intäkter har kommit till genom ett samarbete mellan författare, förlag och flera andra led. Att som författare betrakta det som "sina" intäkter blir ju då lite konstigt. Författaren är absolut den viktigaste delen, utan hans eller hennes verk hade det inte blivit någon bok, men man ska inte tro att intäkterna bara hade kunnat genereras automatiskt utan de andra funktionerna.

Jag tror det är dags att skriva ett blogginlägg om intäktsfördelningen i förlagsbranschen.

Och man kan sätta stor tillit till CC, men att förvänta sig att det ska innebära guld och gröna skogar för författarna så fort man slipper förlagen och andra mellanhänder, ja det kanske inte är helt realistiskt. Även det ska jag nog diskutera i ett längre blogginlägg.

Ravenna sa...

"Sedan är det en helt annan sak att ha en nätversion av boken ute - gratis - samtidigt som man har en pappersutgåva."

Detta torde vara fullkomligt oproblematiskt för de flesta böcker på grund av följande:
1) Det är olika segment av marknaden som är intresserade av e-böcker och pappersböcker.
2) En del genres vill man inte läsa på en dataskärm över huvud taget - politisk satir funkar väl, men knappast stämningsfull skräck.
3) Vi vet hur konkurrenssituationen med gratis e-versioner fungerar på grund av att film-, musik-, och spelbranschen redan har varit där länge. I samtliga fall så finns det inget övergripande negativt samband mellan tillgängliga gratisversioner på nätet och försäljning i handeln. Individuella konstutövare påverkas såklart olika.

Ravenna sa...

Jag ska erkänna att jag är mycket skeptisk till Piratförlaget på grund av Liza Marklund, som kan vara minst sagt rabiat i media, särskilt när hon framför en idiotisk åsikt, samt på grund av alla bråk som har varit kring saker hon har publicerat.

Men jag tycker att kapitel1 är ett intressant initiativ som är värt att titta närmare på.

Ang intäkterna, så har det kanske i tidigare skeenden varit motiverat att författaren har fått en så liten andel, men den delen borde ha börjat stiga för årtionden sedan. Författaren gör betydligt mycket mer av jobbet själv idag, utan att andelen man får har ökat.

Jag tror att förlag fortfarande har någonting att bidra med, men att den gamla affärsidén snart måste skrotas och att författarna själva kan ta mer av kakan.

wysiwyg sa...

1. Biggles, jag tror inte att netbooks eller liknande kommer ersätta riktiga "läsplattor", främst pga skärmen.

Att stirra på en aldrig så bra LCD-skärm, eller vad som kommer härnäst, är mycket otrevligare för ögonen än t.ex. en pappersida. Det är därför som t.ex. Kindle har just elektroniskt papper (eller vad det kallas. Det ska alltså vara samma sak som att läsa en vanlig pappersbok. Och det tror jag definitivt är framtiden.

2. När jag grävde runt lite efter olika print-on-demand tjänster för ett tag sedan så upptäckte jag en (minns dock inte vilken) som erbjöd just korrekturläsning och andra redaktörstjänster mot en avgift, tror det var typ 2000 kronor. Jag tror något sådant är framtiden, det och specialiserade lån eventuellt.

Men jag tror att även i framtiden så kommer de flesta skriva sin första, kanske ett par av de första, romanerna parallellt med vanligt arbete.

Mattias B sa...

@Ravenna: Jag är inte alls negativt inställd till att testa att ha en digital version av en bok ute fritt på nätet, så länge det är något som författaren vill prova på. Det är alltid i slutändan författaren, dvs upphovsmannen, som måste få avgöra vad som ska hända med den personens verk.
Redan idag finns ju den varianten på sätt och vis. Alla våra eböcker finns att låna hem (dvs ladda ned gratis i en månad åt gången) via många biblioteks hemsidor. Och det funkar mycket bra, samtidigt som det är i samförstånd med författaren och det utgår en peng från biblioteken till författaren varje gång någon laddar ned en bok.
Hur det blir i framtiden är svårare att uttala sig om. På en marknad som till stor del kommer att bestå av eböcker är det ju svårare att samtidigt ha en fri variant och en som kostar pengar. Det blir en härlig utmaning för branschen!

Jag håller helt med dig om att författarens andel enligt det traditionella royaltymodellen inte är helt rättvis i alla lägen. Säljer man få exemplar är den utmärkt (eftersom man har skydd av garantisumman), säljer man många exemplar är den sämre. Och du har rätt i att författaren idag är mer delaktig i processen, även om det samtidigt ställs oerhört mycket större krav på förlagen på marknadsförings- och PR-sidan. Att som förr i tiden från förlagets sida endast sätta in någon liten spaltannons om att boken är utkommen, det funkar inte längre. Det krävs mer.

Författarna ska ha bra betalt - deras arbete är grunden till allt som sedan följer. Det är också därför Piratförlaget har en annan betalningsmodell - en modell som i alla lägen gör det gynnsammast för författaren. Istället för det gängse royaltysystemet använder vi oss av hälften var-principen, dvs när kostnader för produktion, marknadsföring och distribution dragits av delar förlaget och författaren lika på alla intäkter (i de fall då sedvanlig royalty är mer gynnsamt för författaren tillämpas sådan).
Detta innebär samtidigt att vi har ett väldigt öppet samarbete med författarna rörande allt från omslag till marknadsplaner.

Över huvud taget är öppenhet viktigt för oss. Vi är flitiga twittrare, vi är aktiva i diskussionen på skrivarsajten Kapitel 1, vi har en frågor&svar-spalt kring manus på vår sajt. Osv. Vi har många samarbeten inom bokbloggarvärlden och var bland de första som stöttade Bokhora-tjejerna när de drog igång. Bara som några exempel på saker som sker lite i skymundan, men som är viktiga för oss. Det finns nog få stora svenska förlag som kommunicerar med läsarna så mycket som vi.

Läsarna betyder mycket för oss och vi vill göra saker så enkla som möjligt för dem. Vi var bland de första som skippade kopieringsskydd på ljudböcker och vi jobbar just nu med att göra motsvarande på eböcker.

Det är också en av anledningarna till att jag har börjat blogga så mycket om förlagsbranschens viktigaste frågor just nu. Jag vill höra åsikterna från de som finns i andra änden - de som köper våra böcker och som kan tala om hur de önskar att bokmarknaden ser ut i framtiden.

Ravenna sa...

Mattias B, "Det är alltid i slutändan författaren, dvs upphovsmannen, som måste få avgöra vad som ska hända med den personens verk."

Detta håller jag inte med om. Författaren kan t.ex. inte välja om boken ska finnas på biblioteket eller inte, författaren kan vanligtvis inte välja bort vilka butiker som den ska säljas i, författaren kan inte förbjuda folk att sälja böcker vidare eller byta böcker, författaren kan inte hindra andra från att läsa upp böckerna för varandra.

Det finns idag en mängd användningssätt för böcker som författaren inte har någon som helst kontroll över. Det är inte gudagivet att de förhållanden som råder idag ska fortsätta gälla. Tvärt om är det högaktuellt att ifrågasätta vad som ska vara upp till skaparen, och vad som ska vara upp till publiken.

Personligen förespråkar jag fri användning av kulturella produkter i icke-kommersiella syften. Inskränkningar av privat, icke-kommersiell användning är av ondo, och vad författaren tycker är lika ointressant som vad författaren tycker om att hans/hennes böcker finns på biblioteket.

Ravenna sa...

Mattias B: "Och det funkar mycket bra, samtidigt som det är i samförstånd med författaren och det utgår en peng från biblioteken till författaren varje gång någon laddar ned en bok."

Jag vet inte om du känner till detta, men utländska författare får inga pengar när de lånas ut på svenska bibliotek. Och de har ingenting att säga till om i frågan.

Ravenna sa...

Mattias B: "Istället för det gängse royaltysystemet använder vi oss av hälften var-principen, dvs när kostnader för produktion, marknadsföring och distribution dragits av delar förlaget och författaren lika på alla intäkter"

Faran med den modellen är naturligtvis att det är en liknande grundmodell som används till "hollywood accounting", där den delen som man ska dela med sig av lätt krymps eller försvinner genom smart bokföring och overheadkostnader. Att ge sig in i ett sådant avtal kan innebära hög risk för författaren - det kan lätt sluta med att man inte får någonting alls om företaget bestämmer sig för att vara kreativa med overheadkostnaderna i bokföringen.

Det gäller att man litar till 100% på förlaget som man tecknar ett sådant avtal med. Så helt problemfritt är det inte!

Mattias B sa...

@Ravenna: Ned på detaljplanet i flera led har förstås inte författaren något intresse att vara med och påverka. Alltså i vilka butiker boken ska säljas, vilka bibliotek som ska låna ut den etc. Vad jag talar om är de vägar som förlaget är med och igångsätter - vi som förlag kan erbjuda olika alternativ, men författaren är den som måste få bestämma i ursprungsläget.

Jag tycker att det är en intressant diskussion att titta på i vilka lägen en författares verk övergår till att vara en mer allmän egendom för mänskligheten. Ditt Bonnie Tyler-exempel i ett tidigare inlägg belyser detta (jag själv älskar literal video-versionen av denna låt). Den frågan ska jag fundera vidare på.

Historiskt sett har ju fri användning av kulturella produkter i icke-kommersiella syften inte varit några problem. Det har skett i en omfattning som inte inneburit något hinder för upphovsmannen. I takt med att tekniken förändrar situationen så måste vi försöka hitta vägar att fortsätta kunna erbjuda en sådan fri användning - i en omfattning som inte innebär något hinder för upphovsmannen. Hur sjutton detta ska gå till vet jag inte. Men jag är ganska säker på att vi inom några år kommer att ha balanserat marknaden på ett sådant sätt att de flesta är hyfsat nöjda - läsare, författare och de andra intressenter som finns med på marknaden. Det kommer inte att se ut som idag, men det kommer ändå att vara en verklighet som vi accepterar. Det blir en sakta övergång till något nytt.

Jag är mycket medveten om att utländska författare inte får några pengar för utlåning på svenska bibliotek, något som EU-kommissionen kritiserat Sverige för. Det är ett kulturpolitiskt beslut som en gång i tiden har tagits för att stötta svensk litteratur. I följande uppsats på sid 59-60 kan man läsa mer om beslutet: http://bada.hb.se/bitstream/2320/925/1/02-95.pdf

Däremot så är jag nästintill säker på att de utländska eboksförfattarna får betalt när deras eböcker laddas ned. Den betalningen sker på ett annat sätt än den vanliga biblioteksersättningen.

Vad gäller Piratförlagets fifty/fifty-modell så är det endast kostnader som kan kopplas direkt ihop med boken som dras av från intäkterna innan vinstfördelningen görs. Dvs löner, lokalhyra och en mängd sådana overheadkostnader räknas inte in. Dessa kostnader är sådant som Piratförlagets vinsthalva ska täcka. Allt detta står väldigt tydligt i kontrakten. Att som författare skriva på ett kontrakt som dessutom räknar in overheadkostnader - det är nog däremot ganska risky business, precis som du säger.

Ravenna sa...

Mattias B,

Varför förutsätter du att den fria användningen med dagens teknik innebär hinder/problem för upphovsmännen?

Och varför är det viktigare att det inte uppstår några problem för upphovsmannen än att användningen kan fortsätta vara fri? Vari ligger värdet i att förhindra att problem uppstår för upphovsmännen?

Att ständigt mötas av nya problem och utmaningar hör ju till det som skapar ett hälsosamt företagsklimat och en frisk marknad. Nya problem innebär nya affärsmodeller och nya möjligheter.

Gällande Piratförlagets 50/50-modell så är det absolut någonting som jag skulle överväga om jag hade ett jättekänt namn och flera tunga titlar bakom mig. Men för en debutroman eller en bok som vänder sig till en smal läskrets så känns det som att författaren borde förlora på en sådan deal, eftersom man måste upp i ett högre antal sålda ex för att tjäna någonting alls, än om inkomsten per styck är lägre men proportionelig till antalet sålda böcker redan från första försäljningen.

50-50-modellen känns med andra ord fördelaktig för redan kända mainstreamförfattare.

Ahrvid Engholm sa...

Hm, ursprungspostningen gick på två blogar, och jag skrev ett längre inlägg på den andra:

www.vangrind.se

Men det verkar ju vara här den mesta debatten är...
Nå, gå gärna dit och läs det jag skrev. Kort:
* Jag tror på E-böcker.
* Jag tror att pappersbokbranschen, allt från bokförlag till boklådor, kommer att tvingas downsiza.
* Jag tror på ökad andel "egenutgivning", varvid författaren får i princip 100% av intäkterna (och därmed kan ta ett rejält mycket lägre pris!)
* Det kommer att experimenteras med en hel del olika intäktsmodeller; de många olika typerna av intäkter kan mycket väl tillsammans innebära ökade totala intäkter för författaren.
* Själva "läsmarknaden" kan knappast expandera (folk har begränsad tid, och andra medier konkurrerar), men den kommer alltid att finnas, förmodligen ungefär lika stor som nu. Att ta del av berättelser i sprklig form är grundläggande hos människan.
* Jag hoppas på större utrymme för novellen, som bör passa stressade, upphackade livsmönster. (Men detta är kanske mer en from förhoppning.)

--Ahrvid

Ravenna sa...

Ahrvid, jag läste även det längre inlägget på www.vangrind.se, kul att du har hittat dit! Trafiken på den sidan är dock än så länge ungefär en tiondel av trafiken på den här, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vangrind än så länge ser ut som skit och jag fortfarande håller på att förbereda för lanseringen av boken. =) Jag tippar att den sajten kommer att få mer liv när det börjar hända lite grejer.

Jag hängde mycket på Skriva förr i tiden, dessutom, och vi hade en och annan dust här och var. =) Överlag var det good times på Skriva.

Mattias B sa...

@Ravenna: Vad det handlar om när det kommer till kritan är huruvida upphovsmän kommer att kunna tjäna några pengar på sina verk i framtiden. Om man tar bort det incitamentet så tar man samtidigt bort det rent praktiska i att få extrainkomster som gör att man kan gå ned i arbetstid och ägna mer tid åt sitt skrivande. Det kommer fortfarande att finnas mängder av skrivande människor som vill bli lästa - men är det samma författare som läsarna vill läsa? Jag vet inte, men jag tycker frågan är viktig. Ska skrivande bara vara något som man kan ha som hobby vid sidan om sitt heltidsjobb? Eller ska det över huvud taget kunna gå att ägna sig åt skrivande på heltid? Ska en författare som är efterfrågad inte kunna dra nytta av den efterfrågan?

Fri användning är inget hot mot litteraturen, den kommer att överleva för den bygger på helt andra grundförutsättningar. Men frågan är bara vilken litteratur som inte överlever om författarna inte har möjlighet att få betalt.

Nu vet jag inte om du ändå menar att det ska gå att få betalt för sitt verk i digital form. Ovanstående synpunkter är utifrån en marknad där all användning är fri och ingen betalar något.

Jag tycker absolut att det är uppfriskande att ställas inför dessa frågor. Och jag lär mig oerhört mycket bara av att diskutera dem. Vi har kanske inte samma synsätt, du och jag, men förhoppningsvis kan vi snappa upp ett och annat från varandra för att just skapa dessa nya affärsmodeller. Jag är inte rädd för att bokbranschen ska förändras, för det kommer den, jag är mest rädd för att inte hänga med när det väl sker. Därför är jag på många fronter med i diskussionen om bokens framtid. Jag tycker att förlagen ska vara med i det samtalet, även på nätet.

Vad gäller vår ersättningsmodell så är den i alla lägen mer gynnsam för författarna än normalavtalet hos andra förlag. När vi gör våra författarutbetalningar så tittar vi helt enkelt efter om författaren tjänar mest på 50/50 eller royalty (och vi har lite högre nivå på den än hos andra förlag) och så betalar vi ut den summa som är högst. Så även om man säljer i ganska liten upplaga så tjänar man på vår modell, plus att man får mer inflytande över hur man lanseras än hos de flesta förlag. Det är det som är hela grunden med vår förlagskonstruktion.

Ahrvid Engholm sa...

Till Mattias B:
Jag tycker att Piratförlaget skall ha erkännande för sin intäktsmodell, som troligen är betydligt förmånligare för författare än hur ex-vis Bonniers håller på. Faktum är att för min bok Mord på månen, körde vi samma modell: hälften var när kostnaderna är betalda. Problemet är att kostnaderna inte betalda än (men jag har inga problem med det, för ev vinst handlar ändå om rätt litet - och Bertil Falk och Zenzat har å andra sidan sponsrat resor för mig, bl a så jag kan prata om boken).
Jag tror att författare har alla möjligheter att tjäna *mer* i framtiden, trots omfattande "gratisspridning" i E-form. Men det blir nya intäktsformer. (I min vangrind-inlägg spekulerar jag om några.) Saken är ju att en hel del kostnader försvinner (tryckning, lokaler, distribution) och då blir det mer över.
Ett stort problem för "internetekonomin" är att det inte finns system för elektroniska kontanter och småbetalningar. Alla modeller nu är konto- och kreditkortsbaserade. Ett rimligt krav är t ex att elektroniska kontanter är teoretiskt omöjliga att spåra, och det gillar inte makthavarna (för de vill ha koll på allt).

--Ahrvid

Stella och Molly

Stella och Molly