onsdag 10 juni 2009

Vad PP gör och inte gör

Bakläxa till Sanna Rayman på SvD.

Hon begår ett av de vanligaste felen som media gör i Piratpartiet-frågor, nämligen att fokusera mer på det vi inte gör än på det vi faktiskt gör. Hon förutsätter att det är problematiskt att alla partier inte sysslar med allt, oavsett hur små eller stora de är. Hon kommenterar också Ricks uttalande om fördelningspolitik genom att kasta lite paj och kalla honom ansvarslös och fantasilös. Slutligen nedvärderar hon också PP baserat på att ”bara” 37% skulle rösta på oss om det var riksdagsval idag – en siffra som inte är ett dugg underlig med tanke på att vi fortfarande står på startbanan och inte har fått medverka i några partiledardebatter eller synas i de traditionella kanalerna för politik. EU blir vårt elddop. Ge det lite tid. Det är inget underligt att folk vill se oss i action först.

Jag vill också kommentera det här med fördelningspolitik och Ricks referens till andra politikområden som ”vård, skola, omsorg, kärnkraft, försvarspolitik och skit som de har pratat om i 40 år” ( F okus 23/2009).

Saken är den att det finns en stor frustration hos många där det kommer till fördelningspolitik. Ena gången gör man si, andra gången gör man så. Pengarna hoppar runt, man tacklar vårdköerna bakifrån och framifrån eller från mitten. Man tar från grupp A och ger till grupp B. Beslut om kärnkraft ska tas av människor som knappt behärskar en vanlig persondator. Vi rustar upp och vi rustar ner. Vi bollar fram och tillbaka med elevernas betyg och hur mycket de förväntas lära sig. Detta är områden som vi kan bråka om till döddagar. Och när ena sidan väl har lyckats göra några förbättringar så kommer andra sidan till makten, river upp besluten och kör sitt eget race.

Jag vill inte nedvärdera andra områden inom politiken, men jag vill vara tydlig med att när det kommer till fördelning av resurser så finns det ingen lösning som alla är överens om. Resurserna är begränsade och på det ena eller andra sättet så handlar fördelningspolitik om att ta från en grupp för att ge till en annan. Vi är fast i en evig kräftgång på många områden och bollas fram och tillbaka mellan två lösningar som ibland är precis lika dåliga.

Det kan kännas tröstlöst att vi aldrig kommer någon vart och att veta att vi fortfarande kommer att bråka om dessa områden om 50 år. Särskilt som många politiker gärna satsar på kortsiktiga lösningar som kanske håller ihop till nästa val, men inte i längre perspektiv. 30 000 nya jobb precis innan valet är bättre än 100 000 efter valet, så tänker man nog ofta.

Kunskapspolitiken, som jag väljer att kalla det idag, är annorlunda. Kunskap är en resurs som kan dupliceras i oändlighet utan att förlora sitt värde. Det förstår den generation som idag finns i politikens ungdomsförbund, och det märks i vårt stöd bland ungdomar – våra frågor är framtidsfrågor. Politiken på området är dåligt utvecklad idag eftersom det är först under de senaste 10 åren som kunskap i praktiken har tagit steget till att bli en oändlig resurs – tidigare har den varit bunden till böcker.

Kunskapspolitiken, som gynnas av PPs nät- och integritetspolitik, är någonting som kan lösa upp den tröstlösa knuten på flera av de traditionella områdena. Om vi bejakar den. Om vi försöker ta till oss att det finns en ny dimension av politiken.

Fördelning av monetära resurser kanske inte är lösningen på alla världens problem. Det är kanske gammalt tänkande.

Finns det andra sätt?

Kanske är det lösningen på många problem som vi lever med idag, att vrida om nyckeln i låset och ropa: ”Släpp kunskapen loss, det är vår.”

Min uppmaning till media blir: sluta gräva ner er så mycket i det vi inte sysslar med, och börja fundera över vad vi faktiskt gör. Sluta upp med att försöka dela in oss i traditionella fack. Jag lovar, våra idéer är mer revolutionerande än att fördela om någon procentsats si eller så mycket mellan olika områden i samhället.

Ironiskt nog kanske även jag fokuserade mer på vad vi inte gör än på vad vi gör i det här inlägget, men mer om kunskapspolitiken kommer framöver.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

8 kommentarer:

Tor sa...

Rayman gör mig besviken när hon skriver: "Således vore det för PP:s del strategiskt välkommet om regeringen fortsatte att behandla integriteten styvmoderligt under det kommande året."

Det kunde inte vara mer fel. PP vill inte ha makt utan bara driva igenom sin politik. Om det är de själva eller något annat parti som gör det är fullständigt egalt.

gusjo524@student.liu.se sa...

Det är däremot oansvarigt att ta ställning i fler frågor än man kan hantera om man är ett litet parti. Det är ändå alltid de viktigaste frågorna som prioriteras. Då är de oviktiga "tyckafrågorna" oschyssta marknadsföringsknep som för väljarna bakom ljuset.

Anonym sa...

Hmm...37% i riksdagsvalet är väl inte fy skam ;-)

b2b

Anonym sa...

Under hela detta årtionde så har man klagat på att partier har hamnat i mitten av den politiska skalan, alla partier tycker likadant, det syns knappast någon skillnad mellan dessa. Nu när det har kommit ett parti som tycker annorlunda i ett par väsentliga frågor så hör man klagomål igen.

Anders Troberg sa...

Att bara 37% tror att de skulle rösta lika betyder ingenting. De andra partierna tappar också väljare, och en del av dem kommer att gå till PP, och det kommer att jämna ut sig.

Dessutom är det ett år kvar. PP har visat att allt kan ändras på ett par månader.

gentlerobot sa...

Dock får man ju ge henne att resten av artikeln är väldigt bra. Jag menar, hon begår ju inte generalfelet att prata om ungar som vill ha gratis musik. Hon verkar ju, till skillnad från de flesta andra journalister, faktiskt ha förstått vad det handlar om. Vågmästarstrategin kan man ju vara kritisk till ändå.

Ravenna sa...

Glöm inte alla som inte röstade i EU-valet och därför inte syns i den undersökningen - alla som är 16-17 idag och fyller 18 innan valet. I den gruppen är vi starka som fan.

Daniel Scythe sa...

De fortsätter att använda fel sjökort för att förstå Piratpartiet. Det är för alien för dem =)

Sen kan man ju förvisso anse att det kanske inte var världens mest taktiska ordval av Rick att kalla andra frågor för skit men själv hade man säkert gjort större tabbar i frustrationen. Det är ju en helt annan sak att skriva saker på nätet än att bli intervjuad. Det har inte hänt så ofta men jag har ändå flera gånger tänkt att "varför sa jag så där för" =)

Stella och Molly

Stella och Molly