måndag 6 april 2009

Jag hatar radiohits

Jag är fascinerad över bristen på variation hos de ”vanliga” radiokanalerna. Vi brukar ha på Rix FM på kontoret, och efter ett par veckor kan jag inte annat än reagera. Det känns som att radiostationen kör en mp3-lista som är 25 låtar lång. Ofta hör man samma låt många gånger om dagen, tills man bara vill spy. Lite andefattigt pladder emellan.

Till och med musik som var bra i början blir utsliten när man hör den så ofta. Just nu gnäller radion: ”are we human, or are we dancers?” och jag undrar bara… har han inte fått svar på den där jävla frågan än? Och efter det kommer en minst lika gnällig man som bara vill dö i mina armar. Hygglo. Som vanligt klipper radion av låtarna innan de riktigt hinner klinga ut. Hyggligt, det också.

På TV igår såg jag reklam för RadioHits 60 eller något sådant. Samma musik som på radion – låtar som redan är utslitna till vansinne – för bara 159 kronor! Det blir styva 10 kronor per horribelt stycke som radion redan har förvandlat till akustisk diarré.

Är det konstigt att folk söker alternativa kanaler för musik, när en CD-skiva kostar så mycket pengar och radion erbjuder lika mycket variation som en grammofon som har hakat upp sig? Ja, man ska kanske inte klaga… de har i alla fall fasat ut Britneys horribla Womanizer (nej, jag objektifierar FORTFARANDE inte kvinnor, så käften med dig, Britney).

Man undrar…

…varför inte en enda av de ”vanliga” kanalerna erbjuder mer variation? Varför är det BARA såkallade ”hits” mixat med lite gamla godingar (gårdagens ”hits”) som man spelar, varvat med reklam, lite flummigt pladder och då och då nyhetsrubriker. Det är som McDonalds – man vet precis vad man får, så det är ett säkert kort, men det man får smakar fotsula och mättar dåligt. Efter ett tag låter alla låtarna på radion exakt likadana. Britney, Pink, GaGa och alla lidande män som vill dö i mina armar smälter samma till en enda smaklös stuvning.

Jag skulle önska att fler radiokanaler vågade slänga in det där lilla oförutsägbara. Vad sägs om att mixa in en okänd estnisk rocklåt? Avbryt Britney med lite lokal punk från Skellefteå. Var är den japanska pop-musiken? Vilken musik är egentligen ”inne” i Mellerud?

Varför i hela världen skvalar radion ut samma eländiga slit-och-släng-musik dygnet runt? Nu är klockan tre minuter över tre och nu tar vi veckans hits – EN GÅNG TILL! Na na na na na na nu hamnar Pink i trubbel och ska starta en fajt. För säkert femte gången idag. Men vem bryr sig, hon är ju en rockstjärna.

Det här är musiken som vi förväntas lyssna på. Köpa CDn. Konsumera. Och sedan köpa igen, på särskild mix-CD. Och sedan gärna köpa en tredje gång när vi vill ha den i mp3-spelaren.

Jag säger bara… fy fan för hitmusik. Ibland känns det som att en låt förlorar sitt värde när den får stämpeln ”hit” och därefter pressas upp i näsan på varenda människa. Varje hit är så dålig att radion bara spelar halva låten. Vill man höra andra halvan (vilket är refrängen ungefär 3-5 gånger till) så får man köpa CDn. HURRA för hitsen!

Åh nej, nu kommer det senaste från Lady GaGa efter reklamen. Och den klipptes av efter ca en minut (tacka gudarna för det). Tror jag måste gå och skjuta mig.

Hör ni inget mer på bloggen så vet ni varför.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Daniel - Hao sa...

Wow, precis vad jag ville säga! =)

Mind sa...

Haha, underbart! Exakt den låten, Are we human, or are we dancers, gnällde jag på i bilen på väg till Luleå idag =). Den gick på mitt jobb non stop i 6 månader kändes det som. Det kändes som att blodet skulle levra sig i hjärnbarken till slut, jag höll på att mista förståndet.

Stella och Molly

Stella och Molly