måndag 28 december 2009

Korkade "journalister" om fildelning och artister - årets fail.

I en märklig artikel som listar årets höjd- och lågpunkter inom bland annat film så utses Spotify till "årets grej" med motiveringen:
Spotify. Det digitala musikarkivet slog igenom totalt och det är svårt att se
att många fler än riktigt essiga skivbutiker som Pet sounds (Skånegatan,
Stockholm) kommer att överleva en så genial uppfinning.

Personligen tror jag att Spotify kommer att få svårt att överleva särskilt länge i sin nuvarande form. Så genial är den trots allt inte, det finns enorma luckor i sortimentet, sökfunktionen och sorteringen är bajs, och tjänsten är knappast en ersättning för att själv kunna dela med sig av material, vilket är en oerhört viktig funktion idag när mer och mer kultur produceras i människors hem istället för i inspelningsstudios.

Pirate Bay-fansen utses till årets hycklare med motiveringen:
Pirate Bay-fansen. Använde en oändlig svada och stora vackra ord om frihet för
att undvika att säga: ”Vi tycker att det är skönare att få konst gratis än att
betala för den.” Trist stil. Trist för artisterna.

Personligen tycker jag att det som är trist för artisterna är alla artiklar som målar ut dem som offer. Den trista stilen står bland annat Fredrik Virtanen för när han hjälper till att sprida dessa lögner om att fildelning skulle vara dåligt för artisterna.

Hur fungerar hans resonemang om man tillämpar det på biblioteken, till exempel? "Vi bibliotekslånare tycker att det är skönare att få litteratur gratis än att betala för den." Trist stil? Trist för författarna?

Men vad kan man säga. Jag förstår mig helt enkelt inte på människor som envist upprepar detta mantra om att artisterna lider, varpå de får erektion så fort någon ömt viskar "Spotify".

Jag utser härmed "journalisternas" sätt att måla ut artisterna som offer i fildelningsdebatten till:

ÅRETS FAIL.

Och förresten, ni har väl sett att jag har släppt en fantasyroman här bredvid? Våga inte ladda ner den, era hycklare! Jag har nämligen tillbringat över 500 timmar med att skriva den - 500 timmar gånger en godtycklig timlön på 200 kronor = 100 000 kr + inköp av dator för 20 000 kr = 120 000 kr + övriga omkostnader á 50 000 kr (programvara mm) = 170 000 kr. Jag förväntar mig att gå runt på 1000 exemplar, vilket innebär att varje exemplar har en tillverkningskostnad på 170 kronor.

Varje gång du laddar ner den förlorar jag därmed 170 kronor. Sätt igång. Den har redan laddats ner över 100 gånger. Det innebär att jag har förlorat 17 000 kronor redan! Jävlar. Snart går jag i personlig konkurs. Ät bly, era snåla jävlar!

Och våga inte berätta för era vänner! Då får jag bo i en papplåda på gatan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 25 december 2009

SVT ger kristendomen särbehandling?

Ett intressant inlägg i Aftonbladet idag, där SVT kritiseras för att visa så mycket kristna program i public service-TV, vilket ofta går över gränsen till ren reklam för ett trossamfund. Detta i en tid när kyrkan ska vara separerad från staten och det ska råda religionsfrihet i landet.

Det är vettigt att ifrågasätta, tycker jag. Finns det någon proportion och reson i det urval som SVT visar i "public service" - i allmänhetens tjänst? Får kristendomen en omotiverat stor plats i programtablån?

Svaret tycker jag är fullkomligt uppenbart: ja, den får en omotiverat stor plats och public service-konceptet är på grund av detta och flera andra anledningar ett dåligt skämt.

Vill man titta på kristna program så sänds detta i "det allmänas tjänst", men vill man titta på judiska, muslimska, buddhistiska eller hindi-program så får man lov att beställa betalkanaler. Det händer kanske någon gång i undantagsfall att SVT visar någon dokumentär om andra religioner, men sällan ceremonier. Och de religiösa program som visas står knappast i proportion till trosfördelningen bland befolkningen.

Personligen anser jag att religiösa ceremonier inte har någonting alls att göra "i det allmänas tjänst". Religiösa samfund ser jag som i sanning fullständigt separerade från staten - en kyrka är i mina ögon likvärdig med en fotbollsförening, ett scoutförbund, en knypplingsklubb, en rollspelsförening eller någon annan form av sammanslutning för människor med ett gemensamt intresse. Dokumentärer - visst. Dokumentärer är väl välkomna. Men att visa ceremonier och andra filmade sammankomster i kristna sammanhang anser jag vara lika mycket i det allmänas tjänst som att sända live från bågskytteförbundets årsmöte.

Särskilt irriterande blir det nu på jul, som i grund och botten inte är någon kristen högtid här i Norden.

Att jag sedan anser att public service i stort har spelat ut sin roll kan också nämnas. Det borde räcka med max en skattefinansierad kanal, och en slopad TV-licens.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

torsdag 17 december 2009

Fantasyroman släpps som e-bok

Jag vill leva som jag lär.

Jag har skrivit en fantasyroman och den är nu färdig. Så färdig som en roman någonsin blir - det kliar alltid i fingrarna efter att läsa igenom en gång till och jaga de där sista kommateringsfelen eller fila lite lite liiiiite mer på den där kluriga scenen på sidan 187.

Hur som helst, boken har lämnats till Vulkan, som kommer att trycka den som Print on Demand. Den kommer vilken dag som helst att finnas tillgänglig i traditionell pappersform på bland annat adlibris och bokus. Dessvärre har det blivit lite strul med vissa beställningssystem såhär när inpå storhelgerna och den kommer inte att hinna ut till folk innan jul, vilket jag hade hoppats. =(

Dock finns det inga hinder för mig att släppa e-boken. Så den ligger nu uppe på min författarsajt www.vangrind.se

Boken innehåller inga pirater, men den tillägnas dem. Utan deras framåtanda, mod och hjälpsamhet hade jag inte kunnat förverkliga den här drömmen.

Detta blir min julklapp till alla som gillar fantasy eller är nyfikna på genren. Boken ges ut under en creative commons-licens, vilket innebär att den får distribueras fritt i oförändrad form för icke kommersiella syften så länge jag är angiven som upphovsperson. Det innebär, i klarspråk, att du får göra så många kopior du vill och skicka till vem som helst, så länge du inte ändrar någonting i texten.

Jag vill helt enkelt slå upp portarna och bjuda in er i den värld jag har skapat. Jag vill inte fortsätta vänta år ut och år in på att någon ska säga att det är okej. Jag skrev inte alla dessa ord bara för att låta dem skrumpna ihop i en digital byrålåda tillsammans med de författardrömmar som jag har haft så långt tillbaka jag kan minnas, bara för att fantasy är en så liten genre i Sverige att få förlag är intresserade av att satsa på nya svenska författare.

Framtiden skapar vi här och nu, och du får själv avgöra om du tycker om det jag har skapat.

Jag önskar en god jul och trevlig läsning!

(ps, kommentarer uppskattas jättemycket, och om du vill stödja projektet så finns jag som anna.h.svensson@gmail.com på paypal)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Moderaterna kan börja med att läsa på

Moderaterna har skrivit en av de mest förvirrade artiklar om fildelning och upphovsrätt som jag har läst på länge. Hela artikeln känns som om en uttråkad högstadieelev skulle skriva en uppsats om fildelning och klippte ut slumpmässiga meningar ut Piratpartiets partiprogram, och klistrade in slumpmässiga stycken från andra artiklar.

Frånvaron av en tanke bakom är nära nog briljant i sin fullständighet.

Vi kan ju börja med att man kallar Spotify och Voddler för fildelning. Det är det inte – såvida man inte expanderar begreppet till att gälla all överföring av data, och då tappar det sin betydelse. Spotify och Voddler är enkelriktade tjänster. De är fildelning bara på samma sätt som kabelteve är fildelning. Jag som användare kan inte själv dela med mig av någonting genom tjänsterna.

Sedan kan vi ju fortsätta med påståendet att Spotify och Voddler skulle ligga i framkant av utvecklingen, vilket är ytterst märkligt när dessa tjänster är klumpigare, dyrare och betydligt mer begränsade än t.ex. torrents och maglinks.

Jag kan här citera Rick Falkvinge:
Tack vare The Pirate Bay och en massiv bredbandsutbyggnad som hände medan
riksdagspolitikerna istället satsade miljarder på digital-TV har Sverige redan
tagit platsen som spetslandet för lagliga alternativ för digital distribution.

I artikeln skriver man:
I dag är det inte möjligt att enkelt avsäga sig den ekonomiska och den ideella
rätten till sina verk.

Har artikelförfattarna provat att googla på ”creative commons”?

Moderaterna skriver också:
Problemet är att när entreprenörer i dag hittar nya affärsmodeller och
skapar nya tjänster så står den redan spridda piratkopieringen i vägen för
skiftet till det digitala samhället. Det blir för riskfyllt att investera i
digitala affärsmodeller.

Här måste man inse två saker:
1) Skiftet till det digitala samhället har redan skett. Vi är redan där. Det är skiftat och klart. Det är tråkigt att moderaterna ligger ett årtionde bakom verkligheten och försöker låtsas som att skiftet ligger framför oss. Hade den här artikeln publicerats för 10 år sedan så hade den varit intressant.
2) Det är självfallet riskfyllt att investera i en affärsmodell som kräver att man först förändrar verkligheten och människors beteende i global skala. Det är mer än riskfyllt att investera i affärsmodeller som ligger 10 år efter sin tid. Det fina med att det digitala samhället sedan är här är dock att man kan se till hur verkligheten faktiskt ser ut och anpassa sig därefter – dvs skapa digitala tjänster som kan existera sida vid sida med privatkopiering.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag 16 december 2009

Pinsamt gnäll på regeringen

I ett pinsamt inlägg i SvD idag skriver representanter från en rad olika organisationer:


…regeringen fortsätter att bunta ihop människor i grupper istället för att se
till den enskilde individens särskilda behov.
Till detta kan man inte göra annat än imitera Homer Simpson och säga: ”DOH!”

Det är inte regeringens uppgift att se till den enskilde individens särskilda behov. Sveriges regering ska inte sitta och utforma individuella rehabliteringsplaner för Kalle med ledvärk, Lisa med förlossningsdepression eller Klara med brutet ben, och de ska definitivt inte sitta och göra individanpassad systemmässig skillnad på Klara med brutet ben och Stina med brutet ben. Det är inte regeringens jobb.

Tror man detta så har man inte förstått sig på vad en regering ska göra. De ska skapa ett system som, ja faktiskt, lämpligen buntar ihop folk i grupper, till exempel långtidssjuka, arbetslösa, pensionerade, studenter, föräldrar osv. För det är varken effektivt, rimligt eller ens möjligt att skapa ett system som på systemnivå tar individuell hänsyn till varje individs unika särdrag. Detta blir istället en uppgift för dem som ska tillämpa systemet och göra bedömningarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

lördag 12 december 2009

Ny rapport från KTH: artister vinnare på fildelningen

Trots den växande fildelningen mår den svenska musikbranschen utmärkt. Och artisterna tjänar bättre än någonsin enligt ett nytt forskningsprojekt.
Trots, eller kanske på grund av?

Jag har aldrig förstått upphovsrättsindustrins mantra om att artisterna svälter och tvingas tigga på gatan för att kunna spela (på grund av den ondskefulla fildelningen såklart). Musiken har blivit mer lättillgänglig, artisterna har blivit fler, möjligheterna att nå ut som ny på marknaden har växt lavinartat, nya stilar har utvecklats och våra liv har berikats av tillgången till mer kultur än någonsin tidigare.
Intäkterna för skivbolagen har alltså gått ner ordentligt men livemusiken har växt mer än skivbolagen tappat.
Ja... och så konstigt är väl inte det. Vi vill inte köpa skivor längre. Ledsen, men jag är inte intresserad av att betala 189 kronor på Åhléns för att få en plastbit med "Absolut dance summer 2009". Jag är ungefär lika intresserad av detta som för att betala 189 spänn för ett kasettband.

Skivan är ute (förutom möjligen som present - senaste CDn jag köpte var en present till sambon julen -08). Inte konstigt att den tappar och att DEN branschen skriker och gnäller.

Men försök inte tuta i oss att ARTISTERNA lider. De har mer möjligheter än någonsin och utvecklingen kommer att främja de artister som lyckas hitta sin publik, och de artister som vågar ställa sig framför sina fans och faktiskt sjunga.

Heja fildelningen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 11 december 2009

Östgötatrafiken ställer till det för kunderna...

Idag stod jag vid en hållplats i Linköping tillsammans med ett gäng besökare i staden. De lyckades inte lista ut hur man betalade på bussarna och stod och slog förgäves i olika broschyrer. Till slut kom de fram till att det fanns ett sms-nummer man kunde använda för att betala sin biljett, men alla hade inte laddade telefoner med sig och vissa av dem skulle åt olika håll. Det fanns en Pressbyrå som sålde olika värdekort, men jag upplyste dem om att det skulle ta åtminstone en kvar att gå dit och köpa korten, och att man inte kunde köpa kort för mindre än 100 kronor, vilket de naturligtvis tyckte var vansinnigt dyrt för en bussresa på ca 10 minuter. Efter en stunds diskussion kom de fram till att det var bättre att ringa en taxi.

Varför då allt detta strul? Jo, Östgötatrafiken har fått för sig att man ökar säkerheten på bussarna genom att förbjuda kontanter och installera övervakningskameror på bussarna. Problemet är såklart att det inte är det minsta kundvänligt. För att kunna åka med bussen måste man alltså först ta sig till en affär som säljer ett kort, eller betala ett dyrare pris med en mobiltelefon - ett alternativ som inte fungerar om man t.ex. behöver ha ett kvitto för att få ersättning i efterhand.

Det är maximalt strul för kunderna, och jag tvivlar på att arbetsmiljön för förarna har blivit särskilt mycket bättre... tydligen är det fler kunder nu som är arga över att de inte kan åka med, och när jag åker på spårvagnarna i Norrköping ser jag oftare än förut människor som går på utan att betala. Det är också ett vanligt knep att de skriver in ett sms och har det redo att skicka, men inte trycker på knappen om det inte kommer en kontrollant.

Jag har inte tillgång till Östgötatrafikens statistik, men jag skulle gissa på att problemet med plankning ökar på grund av detta, att kunderna är mindre nöjda (besökare i länet har ofta stora problem med att använda bussar) och framförallt att det är mer knöl och högre priser för sämre service.

Hurra för Östgötatrafikens kontantlösa bussar!

Borde man inte uppmuntra till bussresande istället? Det är ju ett miljövänligt sätt att resa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vaccinet beställt av noobs.

Metro rapporterar att vi nu troligen får slänga vaccin för en halv miljard kronor. Tydligen beställde man för mycket och skrev ett korkat avtal utan returrätt och där leverantören inte behöver ta något ansvar.

Hurra för beslutsfattarna!

En halv fucking miljard kronor nedspolad på toaletten för att någon beslutsfattare hakade på influensapaniken över en influensa som är mindre skadlig än den vanliga.

Jag vet vad Knatten skulle ha sagt om detta.

Själv säger jag fortfarande nej tack. Jag tänker inte stödja detta resursslöseri. För pengarna som plöjdes ner i att vaccinera friska människor mot några dagars SNOR och HOSTA hade man kunnat beta av vårdköer, anställa fler läkare, utveckla vaccin mot riktiga sjukdomar, skölja med flour i skolan och rädda barnens tänder... eller varför inte bygga ut ambulanstäckningen och akutsjukvården?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

lördag 5 december 2009

IPRED är epic fail

Idag skriver DN om att fildelningen är tillbaka (ungefärligt) på niveårna som rådde innan IPRED-lagen infördes i april. Det förvånar väl knappast någon - exakt detta förutsågs. IPRED skulle inte få någon effekt på fildelningen, men den skulle öppna upp för godtycklig rättsskipning och kränkningar av oskyldiga till höger och vänster. Hur lagen ska tolkas och appliceras bråkar de lärde och olärde fortfarande om, medan vanligt folk skiter högaktligen i det hela och fildelar precis som vanligt.

Det finns några saker i artikeln som stör mig:

Till exempel detta:

- Sedan tillkommer ju olovliga strömmande videosajter som inte är fildelning i traditionell mening, men som fyller samma roll för användarna. Att titta på en långfilm via strömmande video direkt i webbläsaren blir allt populärare, säger Schollin.

Men upphovsrättsligt är det helt annorlunda än fildelning. Användaren laddar inte ned något och riskerar inte begå något intrång eller brott.

Att användaren inte laddar ner någonting är ett missförstånd. Man måste överföra informationen till sin dator - annars kan den inte spelas upp i datorn. Dock SPARAS inte informationen, men den kopieras ändå. Upphovsrättsbrottet begår du inte när du ställer papprena du kopierade i hyllan istället för att slänga dem i papperskorgen, utan när du utför kopieringen. Den här typen av missförstånd är mycket vanliga, och tyvärr är juristerna ofta lika okunniga som journalisterna.

Spotify, Voddler och andra lagliga tjänster kommer så småningom att konkurrera ut en stor del av den olagliga fildelningen.

Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen: visst kommer de lagliga tjänsterna på sikt att minska ner fildelningen något genom att konkurrera ut den, men vägen dit är mycket lång eftersom de tjänster som finns idag (inklusive Spotify) är betydligt sämre än vanlig fildelning - sämre utbud, sämre valmöjligheter, man kan sällan eller aldrig spara, det kostar eller har reklamavbrott osv.

Om de lagliga tjänsterna ska ha en chans att slå ut fildelningen så måste de bli bättre, interaktiva och gratis.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En tredjedel av tre är ett

Idag skriver SvD ytterligare en "ropa varg"-artikel om svininfluensan där man pekar ut gruppen 19-30 som sämst på att vaccinera sig. Journalisten avslutar med det olycksbådande:
– I hela EU och världen har man sett att en tredjedel av personer som avlidit efter att de fått viruset varit helt friska tidigare och tillhör den gruppen.
Men, snälla SvD, en tredjedel av vad? Jag reagerar illa på sån här skrämselpropaganda där man inte skriver ut några faktiska siffror. Fundera också över formuleringen "avlidit efter att de fått viruset". Alltså inte avlidit AV viruset, utan EFTER ATT DE FÅTT VIRUSET. Om en person dör i en bilolycka efter att ha smittats så skulle han alltså räknas med här? Och alla har väl för den delen varit helt friska tidigare, om man glömmer att skriva ut vilken tidsperiod man talar om och hur man definierar "frisk".

Och vad i helsike innebär "I hela EU och världen"?

Sådan här "kvalitetsjournalistik" och "ropa varg"-trams klarar jag mig gott utan.

Visste ni förresten att dödligheten bland rökare är 100%?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 1 december 2009

Integritetens begravning

Idag bär bloggen svart. FRA kopplas in idag.

Vi får inte tystna. Det är viktigare än någonsin att vi kommer ihåg att:

1) FRA-lagen kränker vår integritet och våra grundläggande mänskliga rättigheter.
2) FRA behövs inte och gör ingen nytta.
3) FRA-lagen skadar relationerna med våra grannländer.
4) FRA-lagen kan stoppas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 30 november 2009

Viss kultur är mer kultur än annan kultur

I dagens kulturpolitik finns det en tydlig uppdelning vad gäller momssatser. Opera, konserter, film och böcker har en momssats på 6 procent medan dansband och dataspel har en momssats på 25 procent. Inför en enhetlig momssats på kultur, skriver Camilla Lindberg (FP), Adam Cwejman, LUF och Alexander Bard, Liberati.
Ett mycket vettigt förslag! Kultur är kultur, och det känns oerhört fånigt att viss kultur anses vara mer allmännyttig än annan. Särskilt om man betänker att opera och konserter knappast är tillgängligt för alla - hur ofta spelar U2 eller Madonna i Åmål, till exempel? Bor man inte inom köravstånd från Stockholm, Göteborg eller möjligen Malmö är man ganska rökt när det gäller intressanta konserter. För att inte tala om opera...

Jag ska inte skriva mer om detta idag, är alldeles för trött efter att ha spelat Playstation hela kvällen. Synd bara att det inte räknas som fullvärdig kultur...

Läs artikeln istället!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Reflektion om sjukersättningen

Det ser ut som att det kommer att bli tuffare för den som blir sjuk innan hon/han har kommit ut i arbetslivet ordentligt. Men, en reflektion: detta borde innebära att det blir mindre tufft för dem som t.ex. förlorar sitt jobb och blir sjuka i samband med eller nära inpå detta. Det borde också innebära att folk som är på gång att bli sjuka kan trappa ner till del- eller halvtid under en period utan att riskera att tappa en stor del av sin ersättning om man faktiskt skulle bli sjuk. Fast, å andra sidan så blir det kanske svårare att gå upp till heltid igen? Fast, å det tredje, hur rimligt är det att någon som har jobbat halvtid en längre tid kan gå upp till heltid, gå hem nästa dag och plötsligt lyfta sjuklön för heltidsarbete, trots att personen inte har jobbat heltid?

Jag tror att en del sjukskrivningar skulle kunna undvikas om folk hade bättre möjligheter att trappa ner till del- eller halvtid innan man blir sjuk, men som det har varit tidigare så har det varit mycket svårt – gick man ner till halvtid för att rädda sin hälsa så kunde man hamna i en taskig situation med ersättning om man väl blev sjukskriven, så då var det bättre att jobba heltid tills man gick sönder. Gav det bättre hälsa, ekonomi och arbetsmiljö?

Tråkigt om man råkar bli sjuk precis efter att man har blivit anställd efter att ha studerat eller varit arbetslös… men hur vanligt är egentligen problemet? Jag vet inte. Hur ofta händer det att folk blir långtidssjuka alldeles efter att ha fått sitt första jobb? Och varför ska denna grupp gynnas på bekostnad av den grupp som har arbetat och betalat skatt i många år och sedan råkar ut för ödet att bli arbetslösa och långtidssjuka samtidigt? De är väl också en utsatt grupp?

I mina ögon handlar detta om att göra en höna av en fjäder. Villkoren blir något sämre för den ena gruppen och något bättre för den andra, men de flesta lär nog inte ens märka av någon skillnad. Personligen tycker jag också att det känns som att man får en betydligt mycket mer rättvisande bild om man tittar på det senaste året, än om man baserar uträkningarna på en gissning av vad personen kanske skulle kunna tänkas tjäna framöver.

Och visst är det detta som känns så svårt och tröstlöst med fördelningspolitiken – för att ge åt en måste man ta från en annan, och alla blir ALDRIG nöjda. Man måste acceptera att nyanställda inte kan ha exakt samma villkor som de som har varit anställda länge – t.ex. har en nyanställd ofta svårare med att få ut semester första året eftersom man inte har jobbat in några dagar. Är det också en orättvisa? Eller är det bara så det är?

Det stör mig när det blir värsta ramaskriet om sådana här saker, och sedan när man räknar efter så visar det sig att det skiljer typ 100 spänn.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

lördag 28 november 2009

Vargen kommer! Vargen kommer!

Madde orkar inte med att höra om svininfluensan längre och jag håller helt med. Svinis har varit förstasidenyhet i typ ett år och, vilket Pezster noterade, så har ca 15 personer dött av influensan i Sverige och ca 12 av vaccinet. Men, såklart, när en influensasjuk med hjärtfel dör så framställs det som influensans fel och när ett vaccinationsoffer med hjärtfel dör så framställs det som hjärtats fel. Sammantaget så är det i alla fall färre döda i influensan än i trafiken, och färre döda i influensan än vilket vanligt år som helst.

Nu rapporteras det att viruset har muterat i Frankrike och USA. Kommer vargen nu? Och varför ska vi lyssna när media har smällt upp rubriker om världens undergång på förstasidan var och varannan dag i typ ett år?

Jag ska fortfarande inte vaccinera mig. Väck mig när vargen faktiskt kommer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag 27 november 2009

Kampen mot väderkvarnar

DN rapporterar idag att torrent-sajten Mininova kastar in handduken. Mininova har tidigare varit en (i mitt tycke) mycket bra torrent-sajt, som jag absolut hade kunnat tänka mig att använda för att lansera min ljudbok och e-bok så snart de är färdigproducerade. Det blir dock mindre intressant nu, i och med att de flesta användarna kommer att söka sig till andra sajter.

Mininova kommer framöver endast att tillåts torrents från godkända uppladdare. Alla övriga torrents tas bort. Detta får den bisarra effekten att mängder av torrents som pekar på helt lagligt material tas bort pga att uppladdaren inte var godkänd, och människor hindras från att sprida kultur som de har all rätt att sprida.

Den holländska domstolen har alltså, i praktiken, kriminaliserat torrent-tekniken och gjort det olagligt för två personer att byta helt lagligt material med varandra, utan att den ena parten först har blivit godkänd som avsändare.

Det är den digitala motsvarigheten till att Posten skulle vägra att leverera brev från alla som inte först har registrerat sig hos dem, blivit undersökta och fått skriva på ett avtal om att vem som helst får titta i innehållet i deras brev.

Låt oss inte heller glömma vad en torrent är för någonting. Det är inte en fil som har en upphovsrättsstatus – filen i sig är inte ett kulturellt verk. Torrent-filen är som en adress. En pekare. En länk. Och låt oss heller inte glömma att vi inte behöver trackers för att hitta varandra längre. I mina ögon är det som händer lika bisarrt som om man skulle försöka stämma tillverkarna av det självspelande pianot idag. Visst kan det skapa ett farligt prejudikat, men kulturen har redan gått vidare från det steget i utvecklingen och – mirakulöst nog – både överlevt och frodats.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 26 november 2009

Säpo vill granska privatanställda som arbetar med kommunikation

Varför känns det som att man angriper problemen med informationsattacker från fel håll? Man försöker få det till att världen ska delas upp i godkända och icke-godkända människor, där man på ett oerhört naivt sätt tror att problemet med läckage och sabotage försvinner bara det är godkända människor som hanterar kommunikationen.

– Man ska nu kunna utöka kontrollen av vad de anställda har för hemligheter även
inom de privata företagen. Det är områden som är samhällsviktiga för Sverige och
som tidigare fanns inom statliga bolag, säger Joakim von Braun,
säkerhetsrådgivare.

Det låter som en utmärkt idé. Låt oss skapa en kategori godkända övermänniskor utan hemligheter som vi betror med att hantera och kontrollera kommunikationen för övriga drägg. Ingenting kan väl gå fel i ett övervakningssamhälle om bara personal som är särskilt utvald av säkerhetspolisen sköter alla samhällets kritiska funktioner och räddar oss från de farliga terroristerna. Hemligheter är överskattade, privatlivet är ett hot. Eller?

Nej, jag blir mörkrädd när Säpo talar om att vill kunna undersöka privatanställdas hemligheter! Vem avgör vem som är ”ren”? Enligt vilka kriterier bedöms min påse med mjöl? Enligt EUs Rent Mjöl-direktiv, där det specas precis vilka kriterier som gäller, eller blir det upp till en enskild Säpo-tjänsteman att avgöra om mitt mjöl duger?

Och hur rent blir mjölet i den där jävla metaforiska påsen efter att Säpo har rotat runt i det? Tvättar de händerna först?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Allemansrätten hotad - kommuner kräver inträdesavgift till naturen

Det oroar mig att det inte bara är vår rätt till privat kommunikation som är hotad, utan även vår rätt till att fritt vistas i naturen. På sina håll börjar kommunerna kräva ”inträdesavgift” för att man ska få komma ut i naturen. Är det rimligt att kräva att man betalar en avgift för att få nyttja naturen, när kommunen håller i ordning ett skid- eller vandringsspår, eller är det en kränkning av allemansrätten?

Awickedone kommer med ett förslag som ger kusliga vibbar till piratdebatten – varför ska man kräva betalt av var och en som vill ge sig ut i naturen, när man istället kan erbjuda extratjänster till dem som vill?

Det finns många extratjänster som skidåkare kan lockas av, men borde väl nog själva naturen vara fri att vistas i, även om kommunen håller ordning?

Badlands Hyena har andra förslag på hur man kan komma tillrätta med problemet med ”piratåkare” – människor som helt enkelt ger sig ut i skogen på egen hand och inte betalar kommunen för att använda de fina spåren.

Allemansrätten är en rättighet som verkligen är värd att värna om. Det känns oacceptabelt att man kan inskränka den rättigheten genom att slänga upp en lampa i skogen, kratta lite, och kalla det för ”idrottsanläggning”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 22 november 2009

Pappakvotering gör mig förbannad

Ständigt läser man om hur olika former av kvotering av föräldraledigheten ska leda till förbättrade villkor för kvinnor på arbetsmarknaden. Senast var det FP som hade diskussionen uppe.

Något som man ofta missar i diskussionen är aspekten om fucking jävla vardagsekonomi. Det kan skilja många tusenlappar i kassan mellan om mamma eller pappa är hemma, och mamman får faktiskt inte högre lön på sitt jobb bara för att pappan är hemma ett tag. Ofta gnälls det om kvinnofällor och att kvinnan sitter fast på ett jobb utan karriär och är mammaledig länge medan pappan gör karriär på firman osv. Men om mamman nu har ett jobb där det egentligen inte finns någon karriär - t.ex. förskolelärare, så uppstår det inte helt magiskt karriärsmöjligheter och högre lön bara för att hon lämnar ungen hos pappan och kommer tillbaka en hel månad tidigare.

Det är inte alltid så enkelt som att man kan dela lika. Jag känner t.ex. en tjej som nyligen fick barn och där en maximalt lång ledighet troligen räddade hennes jobb eftersom hon kunde vara borta från jobbet under en tid i finanskrisen när det gick mycket dåligt för företaget. Hade hon velat komma tillbaka direkt så hade hon kanske förlorat sitt jobb. Är det så man ska göra i jämlikhetens namn? Gå tillbaka till jobbet och bli uppsagd på grund av arbetsbrist, och sedan sitta hemma vid det hypotetiska köksborget och bränna amningsbehån för att fira sin seger över patriarkatet? Sedan får ju mannen likförbaskat gå tillbaka till jobbet då han nu är den enda försörjaren i familjen. Hans kvoterade pappadagar brinner inne. Yes, vilken fantastisk seger för jämlikheten och för barnet!

Personligen tror jag att kvinnors lönenivåer överlag skulle stiga mer om de vågade byta jobb oftare. Utan att kunna stödja detta med någon som helst statistik, så får jag en känsla av att män byter jobb oftare medan kvinnor stannar på positioner som känns trygga. Det är lättare att förhandla upp sin lön om man kommer till en ny arbetsplats än om man ska slåss på sin gamla.

Nej, politikerna ska hålla sig borta från att försöka reparera skillnader i lön genom att sabotera familjernas vardagsekonomi. För mig är det fullständigt självklart att familjerna ska få bestämma själva, så att lösningen passar deras situation.

Och har ni någonsin reflekterat över att mamman kanske faktiskt VILL vara hemma längre än pappan? Varför ska det ses som ett så nedvärderat alternativ att vara föräldraledig? Varför är det så jävla icke politiskt korrekt att faktiskt tycka om sina barn och vilja vara hemma hos dem så mycket som möjligt som nybliven mamma? Varför ska man ses som något slags freak bara för att man älskar sitt barn och hellre tillbringar tid med det barnet än att hinka in ungen på dagis så fort man kan torka tuttarna, och gå tillbaka till ett jobb som man kanske inte ens trivs med?

Låt människor besluta över sina egna liv, politiker - ni vet väl inte hur just jag har det hemma!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 19 november 2009

Om filmintresse och självutnämnda experter

På en maillista där jag är medlem har det uppstått en diskussion kring filmer, filmintresse och filmhistoria. Det hela började med en klassisk penisförlängardemonstration från listans självutnämnde filmexpert, som skulle göra en topplista över de bästa filmerna som man bara måste se, varpå han listade ungefär 100 filmer utan att motivera urvalet eller sammansättningen.

Såklart dröp listan av gammal skåpmat på ett förutsägbart vis. Stumfilmer, 30-tal, 40-tal, 50-tal… och såklart fanns det en attityd över det hela där man inte är godkänd att delta i debatten om man inte håller med om listan, om man tycker att någon film på listan är dålig, om man ifrågasätter det icke motiverade urvalet. Enligt den självutnämnde experten så har jag inte något intresse för film.

Men det har jag.

Jag hör till dem som är mycket intresserad av film, men inte nödvändigtvis uppskattar gammal film bara för att det är ”klassiker” och ”filmhistoriska milstolpar”. Och det är faktiskt okej att känna så. Det är okej att tycka att Citizen Kane är en snyggt filmad men plågsamt tråkig film med i stort sätt noll underhållningsvärde. Det är okej att tycka att stumfilmer inte är givande att titta på. Det är faktiskt okej att inte skratta åt Charlie Chaplin.

Man kan vara intresserad av film och filmskapande ändå, utan att dela de självutnämna filmexperternas smak. Men på något sätt accepteras sällan den ståndpunkten. Personligen tror jag att det beror på att de här experterna har en så mossig filmsmak att de måste stänga in sig i klubben för inbördes beundran för att få något gehör för sina åsikter. Det bildas som en bubbla omkring dem, där de anser sig vara bättre och mer kunniga än alla andra, för att de har sett Ljuset och är tillräckligt intelligenta och bildade för att uppskatta obskyra svartvita stumfilmer. Det går inte att vinna med sådana människor, för har man inte sett alla filmer på deras topplistor så är man outbildad, och de kan då alltid dra till med argument i stil med ”men du har ju inte sett Kane i ljuset av Godot! Du förstår inte sammanhanget!” Ironiskt nog saknas ofta klassiska ”tjejfilmer” och tecknade filmer på deras listor, och vill man lägga till en sådan så behandlas man som en primitiv organism.

Det är faktiskt okej att tycka att det finns guldkorn bland gamla filmer, men att vi nu på 2000-talet befinner oss på en mycket mer intressant plats i filmens historia – att filmerna nu överlag har en mer slipad teknik, bättre skådespeleri, bättre effekter och historier som är mer relevanta för vår samtid.

Jag dissar dock inte gammal film rakt av bara för att den är gammal. Jag anser t.ex. att Borta med vinden, från 1934, väl förtjänar sin plats på vilken topplista som helst. Inte bara för att det som en tidig episk storfilm är en intressant klassiker ur ett filmhistoriskt perspektiv, utan för att det är en riktigt bra film som fortfarande känns fräsch. Det historiska perspektivet hjälper såklart – det amerikanska inbördeskriget var ju dåtid redan -34, så filmen behöver inte lida av att kännas inaktuell. Och Clark Gable är faktiskt riktigt, riktigt snygg. Han sopar mattan med de flesta pretty boys som gör filmer idag.

Jag antar att det jag efterlyser är lite perspektiv på filmintresset. Är det meningsfullt att stänga in sig i sin lilla rökbubbla och tända på att vara Bäst för att man uppskattar filmens stora klassiker? Tja, det får folk gärna syssla med om de tänder på sånt. Jag anser dock att det mest intressanta steget inom filmens historia sker nu, omkring oss. När vi har nått den tekniska mognadsgraden där man kan förverkliga vilken fantasi som helst på filmduken utan att ögat ser skillnad på effekter och verkliga föremål. Särskilt som vi nu har kommit förbi den pinsamma Star Wars prequel-fasen, när effekterna ansågs mer intressanta än innehållet och man gladeligen slätade över bristen på historia genom att trycka upp explosioner näsan på tittaren.

Nu blir jag väl lynchad, men jag anser att många av de där gamla klassikerna som de självutnämna filmexperterna hänvisar till är precis lika dålig som de nya Star Wars-filmerna, på det sättet att de är bra på ETT vis, men uppvisar epic fail på andra vis. T.ex. Citizen Kane, som har snyggt fotografi men tråkig/meningslös/plågsam historia och halvtaskigt skådespeleri. Är inte det bara dåtidens version av nya Star Wars? Bra effekter, ingen story?

Så, ursäkta mig om jag inte känner mig superroad av att titta på oändliga filmer om tråkiga män som gör tråkiga saker i filmer med snygg ljussättning. Jag vill ha hela paketet: bra historia, bra skådespeleri, bra effekter, snyggt fotografi, sjysst ljud. Vi har gått igenom många steg på vägen för att komma hit där vi kan få hela paketet och det är intressant att se hur filmen har utvecklats genom tiderna, men jag är faktiskt mer exhalterad över var vi är nu än över var vi var för 50-100 år sedan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 16 november 2009

Om fildelning och stöld

I helgen blev min cykel stulen. Och med ”cykel” menar jag inte någon obskyr dataterm, utan en klassisk 2-hjuling med kedja och växlar. Den stod parkerad på gatan utanför huset där jag bor.

Jag har nu inte cykeln längre. Den är stulen. Den är borta.

Jag tänkte därför utnyttja den här oerhörda personliga tragedin för att visa på skillnaden mellan stöld och fildelning, eftersom det uppenbarligen finns ett och annat pucko som inte har lyckats greppa den skillnaden än.

Mina noveller som ligger på www.vangrind.se har laddats ner över 200 gånger tillsammans. Det har alltså skapats över 200 kopior i första steget, och troligen ett antal i andra och tredje steg. Men trots detta så finns källfilerna kvar. Det är inga problem att göra ytterligare en kopia, och det är sannerligen inga problem för mig att själv avnjuta novellerna. Jag har dem kvar. Visst är det fantastiskt? Du kan skapa kopior av varenda novell på listan, och ändå finns de kvar hos mig.

Tänk om cykeltjuven hade kunnat göra en kopia av min cykel när han gick förbi!

Om du känner för att läsa lite fantasy så är du välkommen till sidan med noveller.

onsdag 4 november 2009

Nä nu jävlar...ett slag för "barnporren"!

Regeringen vill göra det olagligt att inneha eller ens titta på pornografiska bilder av människor under 18. Det gör mig förbannad.

Kan någon berätta för mig hur gammal tjejen på den här bilden är? (bilden är illegalt "stulen" härifrån och nu fildelad till dig genom Blogger.)

Grattis, förresten! Genom att gå in på den här sidan har det överförts en upphovsrättsskyddad bild till din dator (du är nu upphovsrättsbrottsling) och om regeringen får som de vill så är du nu också (eventuellt) en barnporr- och sexualbrottsling. Beroende på hur gammal tjejen på bilden är. Det ska nämligen bli olagligt att ens TITTA på bilder av nakna människor under 18 år. Har du blivit påkommen med att surfa runt på Ravennas blogg så kan du glömma att få jobb inom skolan i framtiden!

Ja, vad kan man säga annat än att dessa vansinneslagar inte har någonting med att minska övergrepp på barn att göra. Det handlar enbart om att man vill kväsa människors sexualitet och ta stryptag på yttrandefriheten. Och om att tillämpa ett övervakningssamhälle fullt ut - till och med inne i folks sovrum.

En 17-åring är biologiskt könsmogen och har en sexualitet. Han/hon är inget barn och den som tycker att en naken 17-åring är sexig är, i min mening, en fullt normal person. Vi kan inte hålla på och kriminalisera fullt normala människor till höger och vänster! Om varenda människa är en brottsling och man till och med kan bli en barnporrbrottsling oavsiktligt, så tappar vi snabbt bort de verkliga brotten i uppsjön av dessa fjanterier.

Dessa lagförslag kan, med rätta, kallas medeltida. Helt och hållet värdiga en medeltida kyrklig syn på människans sexualitet (skall icke finnas utanför den äktenskapliga sängen, och särskilt inte på Internet) och rätt att yttra sig (endast den som säger rätt saker äga rätt att yttra sig).

Piratpartiet plockar upp den här frågan. Kör hårt!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

NetOnNet lagershop suger

Litet gnäll-inlägg:

Igår var jag och spanade in NetOnNets nya lagershop i Linköping. Och besvikelsen var stor - lagershoppen var som att uppleva alla nackdelarna med att shoppa på nätet, och alla nackdelarna med att shoppa i butik. Utan några av fördelarna.

Man kunde inte se hur bilden på en TV faktiskt såg ut, höra hur högtalarna faktiskt lät, känna på hur ett tangentbord kändes osv. Ingenting var uppställt. Som att handla på nätet - man kan läsa om prylarna, men inte utforska dem med några sinnen.

Därtill var man tvungen att springa runt och leta efter sakerna i en jättestor lokal där det inte fanns någon tillgänglig personal att fråga om vad som egentligen fanns i lådorna (ofta med text på spanska).

Dessutom har vi MediaMarkt i Norrköping där jag bor, så jag var inte så imponerad över priserna heller. Inte ens på små saker - t.ex. 199 kronor för ett Playstation 2-spel som jag såg för 99 kronor på ICA Maxi häromdagen!

Jag tittade halvt efter ett Wii baskonsol... men tror ni att det fanns? Näääää... bara en massa tillbehör.

NetOnNet kan gott stanna på nätet!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 1 november 2009

S fortsätter att tramsa om IPRED

SvD skriver om vad sossarna har kommit fram till för strategi om IPRED, och artikeln säger det ena efter det andra som borde få vilken tänkande människa som helst att ta sig för pannan. Låt oss titta på lite av det som står i artikeln:
Utgångspunkten ska vara att det är polisen som utreder brott, även mot upphovsrätten, slår S nu fast. Tanken med Ipred-lagen är emellertid att upphovsmännen och deras företrädare själva ska kunna gå till domstol för att få ut identiteten på personer som ägnar sig åt illegal fildelning.
Fundera över ordningsföljden här. Polisen ska utreda brott - okej. Men det är upphovsmännen och deras företrädare som ska kunna gå till domstol och begära ut identiteten på personer som ägnar sig åt illegal fildelning. Man har vänt på ordningsföljden.

Upprepa det här för dig själv: du är oskyldig tills du blivit funnen skyldig.

Du måste alltså ställas inför rätta och få rätt att försvara dig INNAN du anses vara skyldig. Innan du har stått inför rätta så kan ingen, varken polisen eller upphovsrättslobbyn, avgöra om du ägnar dig åt illegal eller legal fildelning. Det är alltså inte illegal fildelning som det handlar om, utan MISSTANKE om illegal fildelning. Det måste man vara extremt tydlig med - att det är blotta MISSTANKEN som kan göra att ett PRIVAT FÖRETAG ska få begära ut uppgifter om just dig.
Sofi Bringsoniou, en av de unga ombudsmän som rest till Stockholm för att ta strid mot partiledningens inställning till Ipred, är nöjd med den kompromiss som nåtts.

– Vi stod rätt långt från varandra i de ursprungliga skrivningarna och jag var inställd på en hård debatt. Men partistyrelsen har lyssnat på våra krav, och vi har landat i en bra avvägning mellan den personliga integriteten och upphovsmännens rätt att ta betalt. Jag är övertygad om att alla de ungdomar som är oroliga kommer att bli nöjda med de förändringar som partistyrelsen nu gör för att stärka den personliga integriteten, sa hon.
Beakta det fetmarkerade stycket. Upphovsmännen har ingen rätt att ta betalt för privat kopiering. Ingen. Det finns ingen lagparagraf som ger någon, upphovsman eller inte, rätt att ta betalt för privat kopiering. Precis lika lite som det finns en lag som ger en designer rätt att ta betalt varje gång du lånar ut dina märkesjeans.

Fundera också över: ska man verkligen lägga den personliga integriteten och rätten till ett privatliv i en vågskål mot någons affärsmodell? Ska vi prova det på en annan situation? Ska vi lägga möjligheten att låsa om sig på toaletten i en vågskål mot att någon ska få sälja popcorn på biografens toalett? Vem, vid sina sinnes fulla bruk, lägger dessa två saker i vågskålarna mot varandra? Varför ska man alls kompromissa mellan dessa två saker? Är det en acceptabel kompromiss att man får låsa om sig (en seger för integriteten, yay!), men att popcornförsäljaren har nyckel och rätt att gå in när du sitter och kissar?

När Leif Pagrotsky föredrog kulturfrågorna, där integriteten numera ingår, var han hårdare i kritiken mot Ipred än tidigare.

– Vi föreslår att kongressen ställer sig bakom kulturskaparnas rätt att få betalt för sitt arbete.
Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen. En kulturskapare får inte betalt för sitt arbete. En kulturskapare får betalt för sin produkt, OM han/hon lyckas sälja den under rådande marknadsförhållanden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag 27 oktober 2009

Sahlin tramsar om IPRED.

–Ipred, telekomdirektivet och FRA hör alla ihop i någon mening. Det är allt det
här tillsammans som skapat en berättigad oro. Jag är inte säker på att man vare
sig bör eller ska riva upp hela Ipred, det tror jag inte. I Ipred ligger snarare
behov av att hitta fler lösningar som Spotify.
Så säger Sahlin i SvD.

Ibland undrar man om vissa alls förstår vad hela frågan handlar om. Sahlin är (som vanligt) fullständigt clueless. Hon tycks här vilja mena att lösningen på Ipred-lagen ligger i att ha lagen kvar i stort sett som den ser ut, och att lagen på något magiskt vis ska göras oproblematisk bara människor struntar i att fildela och istället använder Spotify. FRA-lagen ska man riva upp och ersätta med en ny FRA-lag. Vad man vill om telekomdirektivet vete fan.

Det är så dumt resonerat att jag inte vet var jag ska börja. Är en lag som belägger det med fängelsestraff att gå över vägen där det inte finns ett övergångsställe inte en vansinnig lag bara för att det finns gott om övergångsställen i centrala Stockholm?

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva. En lag som ger privata företag större befogenheter än polisen är alltså inte ett problem bara det dyker upp några fler konkurrenter till Spotify? Sedan när blev Spotify en sådan magisk lösning på allting? Det är en tämligen dassig tjänst med ett begränsat utbud och en usel sökmotor och sorteringsfunktion som erbjuder musik som man inte ta med sig till en diskutabel kvalitet. Ja, det måste vara Lösningen på ”problemet” med att människor skickar ”fel” information till varandra i privata kommunikationskanaler.

Fall på era knän och tillbe Spotify, Sahlin och Sossarna. Det är LÖSNINGEN.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag 25 oktober 2009

World of Warcraft övervakar spelarnas chattar

Det populära spelet World of Warcraft från Blizzard Entertainment kräver nu att man konverterar sitt konto till ett BattleNet-konto. Visst, inga problem. Det kan jag väl göra.

Men vad ser man i registreringen på BattleNet? Jo, följande:

In order to provide the Battle.net Service, Blizzard must be entitled to access, monitor and/or review text chat, including private, or "whisper" chat, in the event of complaints from other users or violations of the law. By clicking the check box below, you agree that Blizzard (or one of Blizzard’s affiliates) has the right to monitor and review personal messages you send or receive on the Battle.net Service, or through any game that is playable through the Battle.net Service, to investigate potential violations of the law, the Battle.net Terms of Use, or the Terms of Use agreement specific to any game playable on the Battle.net Service. Blizzard will not use the information for any reason other than pursuing such violations.

I consent to Blizzard monitoring and/or reviewing my personal messages.*
*Required.

Detta gör mig naturligtvis förbannad. Det står ingenting om ifall någonting lagras eller om det bara är realtidsövervakning, hur länge uppgifterna lagras, vilka uppgifter som lagras, i vilken mån de är knutna till mitt konto och därmed till min person eftersom kontot är knutet till mitt VISA-kort.

På någon nivå har jag sympati för att man vill kunna gå in och kolla upp vad som har hänt vid ett klagomål eller om någon misstänks för att vara en goldspammer osv. Visst, då kanske jag kan tänka mig att se chattarna som icke-privata och mer som ett modererat forum.

Jag ställer mig också frågande till det här med brottsbekämpning! Snälla människor, detta behöver man inte avtala om!!! Har det skett ett brott (genom WoW eller på annan plats) så är det polisens sak att utreda enligt gällande lagar. Ett användaravtal som säger att det är okej att övervaka när det misstänks ha skett ett lagbrott är varken nödvändigt eller motiverat.

Jag hoppas verkligen att det blir polisen, och inte Blizzard Entertainment, som ska utreda dessa hypotetiska lagbrott som man känner att man måste skriva avtal med användarna om.

Som pricket över i:et så kan man naturligtvis inte fortsätta spela om man inte går med på att låta Blizzard övervaka person-till-person-chattar.

Vad kan man göra? Ingenting.

Annat än att försöka påverka lagstiftarna och politikerna så att den här typen av användaravtal inte kan förekomma i framtiden.

Edit: senare i registreringsprocessen tillkom även detta:

I agree to the collection and use of my personal data by Blizzard in accordance with Blizzard’s Privacy Policy.*

Också required såklart. När jag nådde detta fält så gick jag tillbaka och ändrade mina adressuppgifter så att de blev felaktiga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag 16 oktober 2009

Spänt läge mellan Sverige och Norge

Det var länge sedan vi hade ett spänt läge mellan Sverige och Norge. Det verkar faktiskt som att FRA-lagen orsakar riktigt dåliga relationer med våra grannar. Norrmännen känner sig, av förståeliga skäl, inte helt bekväma med att blir övervakade av svenska FRA.

Men oroa er inte, om oppositionen vinner nästa val så river du upp FRA-lagen och gör en helt ny FRA-lag! Yay!

Man kan undra... hur svårt ska det vara att få alternativet "ingen FRA-lag alls" prövat på allvar?

Alla alternativ som innebär att kablarna kopplas in till FRA. oavsett hur man sedan sållar i materialet, är oacceptabelt ur en integritetssynpunkt. Och jag skulle också vilja hävda att det skapar fler säkerhetsproblem än det löser.

Det är pinsamt och skrämmande att varken regeringen eller oppositionen tar folkets oro på allvar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 7 oktober 2009

Kluvet om PPs sjukvårdsattityd

Jag är kluven när det gäller förslaget att avskaffa rutinmässiga identitetskontroller i sjukvården.

Det finns två sidor av saken. Å den ena sidan så känns det självklart att sjukvården finns till för människan, och att man inte ska behöva visa legitimation när man ligger på gatan och blöder för att någon ska kunna ge hjälp. Det känns också självklart att man borde förfoga över sin egen journal. Trots allt ligger det mycket i att kunna få en helt fräsch bedömning där man kan gå till en ny läkare utan att hans syn färgas av tidigare läkares anteckningar. Det ligger också en stor vikt i att man kan utföra aborter och andra känsliga procedurer anonymt.

Men det finns också den andra sidan av saken – när säkerhet och hälsa hotas av att man inte kan kontrollera patientens historik. Detta blir särskilt påtagligt vid akutfall när patienten inte är kontaktbar och inte kan berätta om sina allergier och sjukdomar, vilket avsevärt försvårar läkarnas arbete och riskerar patientens hälsa. Problem uppstår också när man kommer upp i åldrarna och minnet sviker, eller när man som patient helt enkelt inte klarar av att hålla ordning på allting.

Men frågan är – skulle det bli någon skillnad i praktiken med piratpartisternas förslag? Om en patient inte är kontaktbar vid ett akutfall idag så finns det två möjligheter – antingen vet man inte vem det är, eller också får man reda på vem han är på något sätt (genom att titta i plånboken eller genom att någon anhörig identifierar honom). Då finns därmed genast möjligheten att få reda på eventuella allergier och sjukdomar på samma sätt som man fick reda på identiteten. T.ex. kan man bära ett kort i plånboken som innehåller viktig information om medicinska allergier, eller informera sin omgivning om sina sjukdomar, eller själv välja att journalföra detta hos sjukhusen.

Om jag utvecklade en potentiellt farlig medicinsk allergi så skulle jag (även i ett system där jag inte var tvungen att identifiera mig och journalföra allting) se till att den informationen hamnade såväl i mina journaler som i plånboken. Det är sådan information som jag definitivt skulle ta aktiva steg för att informera vården och min omgivning om.

Man måste också fundera över hur stor kunskap jag som ekonom egentligen har om medicinska förhållanden. Är jag kompetent att bedöma vilken information som en läkare behöver ha tillgång till för att kunna reparera ett brutet ben? Kanske inte. Det mesta jag vet om sjukvården är vad jag har lärt mig av att titta på Cityaktuen och Scrubs.

Jo, och jag vet också att jag tycker att det är enormt störande och frustrerande att bli kallad till cellprovskontroll jämt och ständigt! Jag är faktiskt inte det ringaste intresserad av att betala pengar, missa flera arbetstimmar och låta någon gynekolog rota runt i mig efter livmoderhalscancer – en cancerform som drabbar bara 450 svenska kvinnor årligen och där jag inte ens befinner mig i någon särskild riskzon.

Jag är irriterad på dessa kallelser och de hamnar direkt i pappersåtervinningen. Jag hör av mig om jag vill kolla mig – till dess, låt mig vara ifred!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 5 oktober 2009

Hjälper man ett problembarn genom att ta familjens pengar?

Beatrice Ask vill att föräldrarna ska få böta när barnen begår brott. Men 12-åriga barn som begår allvarliga brott (á la stöld, skadegörelse eller misshandel) hjälper man knappast genom att ta familjens pengar. Och barn som begår små skitbrott typ snatta behöver snarare känna av konsekvenserna själva, inte lära sig att mamma betalar. Jag ser inte hur man löser problemen med barnbrott på detta vis.

Jag är helt och hållet för att man ska göra en rimlighets/vårdslöshetsbedömning, som idag. Om föräldern har begått något fel eller underlättat för barnet att begå brottet så känns det rimligt att föräldern drabbas av konsekvenserna, men jag tror att det är mycket farligt att etablera ett tänk hos så unga människor som det handlar om, att brott slutar med att mamma betalar.

Dessutom uppstår stora problem för fattiga föräldrar. En nota på 8000 kronor kanske inte är något problem för en välbetald politiker, men kan lätt knäcka ekonomin för ensamstående och göra utsatta familjer bankrutta. Står det bestraffandet av hela familjen i proportion till barnets brott? Familjen får sin ekonomi ruinerad, de ekonomiska möjligheterna till att skicka barnet (och dess syskon) på bra fritidsaktiviteter (t.ex. fotboll, scouting eller spela gitarr) försvinner, och man förstör möjligheterna för ett barn i en redan utsatt situation att få en bra uppväxt. Familjebanden slits sönder när de snarare skulle behöva stärkas. I kombination med bristen på fritidsgårdar och vettiga aktiviteter på många platser blir den här ”lösningen” rent livsfarlig och man förvärrar bara situationen för de barn som mest av allt behöver hjälp och stöd.

Istället för att stifta lagar som skyfflar bort ansvaret från staten, borde man försöka motarbeta problemen genom att se till att det finns fritidsaktiviteter runt om i kommunerna, lägga mer resurser på att förhindra mobbing, och vidta åtgärder i skolan. Dvs tackla problemen istället för att bara skyffla dem under mattan och låtsas som att det är så enkelt som att det är förälderns sak att lösa. Samhället bär ett minst lika stort ansvar för barnens agerande, med tanke på att ett barn efter det första levnadsåret ofta tillbringar det mesta av sin vakna tid på olika gemensamma samhällsinstitutioner: dagis, lekis, förskola, skola. När samhället svarar för en så stor del av barnets uppväxt är det orimligt att ovillkorligen och utan bedömning lägga hela ansvaret på föräldrarna.

Nej, lösningen på barnbrottslighet är inte att straffa hela familjen och slita sönder familjerelationerna ytterligare.

Dessutom uppstår en mängd frågor när det gäller det i särklass vanligaste barn & ungdomsbrottet idag – fildelning av upphovsrättsskyddat material. Är den här lagen kanske i själva verket bara ett försök att stärka tillämpningen av IPRED, så att man officiellt kan skita i vem som har fildelat, och helt enkelt bara straffa hela hushållet? Vad innebär det för den redan icke-existerande ”rättssäkerheten” i fildelningsfrågan, att man godtyckligt kan idka kollektiv bestraffning av familjer för en företeelse som de flesta trots allt inte anser vara fel?

Var går gränsen mellan kollektiv bestraffning och föräldraansvar?
Hjälper man ett barn genom att bestraffa familjen?
Och är det rätt att frångå principen att den person som begår felet är den som ska bära straffet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 28 september 2009

Parley!

Den 17-18 oktober är det stort piratevent i Linköping!

Det får ni inte missa, det är det perfekta tillfället att bli uppeldad inför slutspurten till valet. Och såklart hälsosamt förbannad över världens galenskaper i nya och gamla goda vänners lag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 23 september 2009

Utan Internet kan jag inte…

x) Sköta mitt arbete
x) Söka nytt arbete för att ersätta det Internet-beroende arbete jag inte längre kan sköta
x) Betala min hyra
x) Söka efter aktuell information om svininflusenan
x) Komma framåt med mitt bokprojekt
x) Fortsätta mitt politiska engagemang i Piratpartiet
x) Hålla kontakt med vänner och kontakter genom e-post eller andra program för kommunikation
x) Boka resor
x) Anmäla mig till utbildningar
x) Blogga eller delta i samhällsdebatten

Att ersätta dessa viktiga funktioner med en traditionell motsvarighet skulle innebära enorma kostnader för mig. En avstängning från Internet skulle alltså innebära ett dolt bötesbelopp. Och då pratar vi bara om de sakerna på listan som alls går att ersätta.

Visst, människor kan uppenbarligen överleva utan Internet. Det är inte riktigt lika viktigt som mat, vatten och en fungerande kropp. Men efter de mest grundläggande behoven är uppfyllda så är delaktighet i samhället och möjlighet att utföra de grundläggande krav som ställs på oss som medborgare definitivt högt upp på listan.

Och hur i all världen står alla dessa kostnader och obehag och utanförskap som man utsätts för i proportion till det fasansfulla ”brottet” att ha gjort en kopia av en halvdassig fransk komedi?

Det hela är i samma härad som att förbjuda någon att använda post bara för att man skickat en kopia av ett muffinsrecept till en bekant.

Och hur i all världen stänger man alls av någon från Internet? Förutom hemdatorn har jag också tillgång till Internet på jobbet, på biblioteket, på pressbyrån, på Internetcaféet, hos grannen, hos mamma, hos min sambos mamma, hos min syster, hos samtliga människor som jag känner, samt trådlöst lite varstans.

Det enda realistiska är väl att man får bära en eldröd bokstav på sitt bröst. Eller varför inte en stjärna?

Jag menar… det har ju fungerat förut att märka upp vilka människor som får äga en radio, bo i vissa kvarter, röra sig på gatorna… och så länge det är en myndighet som har bestämt hur man ska märka upp folk och under vilka omständigheter, så är det väl lugnt? Ja, Frankrike har mycket att lära sig av Tyskland nu när fildelande fransoser ska märkas upp med ett F för Fildelare och stängas ute från samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 21 september 2009

Jävig nämndeman i TPB-härvan likställer fildelning med stöld

En av nämndemännen som ska behandla TPB-överklagandet i hovrätten är anställd på Spotify. Han själv ser inget problem med detta och menar att det är som att någon som arbetar med försäljning inte ska kunna döma i ett mål som handlar om stöld.
– Jag har noga övervägt min anställning och kan inte se att det finns risk för jäv. I så fall skulle ingen som någonsin arbetat med försäljning kunna vara nämndeman i ett misstänkt stöldfall, säger han till SvD.se.
Redan där borde varningsklockan ringa.

Nämndemannen i fråga har alltså redan gjort en jämförelse mellan medhjälp till fildelning - och stöld. Han har dessutom uttalat sig på ett sådant sätt att det känns som att han förutsätter att ett brott har begåtts.

Det man ska ta ställning till är ju om det över huvud taget har begåtts något brott, och då TPB i allra högsta grad fyller en konkurrerade funktion till Spotify så är det svårt att se hur man kan se det som att inte vara jävig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

lördag 19 september 2009

Var ska det inte finnas kameror?

Snart är det dags att kräva kamerafria zoner i samhället.

Vi har övervakning på bussar och skolor. Utanför krogar. I affärer. Snart på räddningsfordon.

Steget är inte längre långt till London, där det sitter en övervakningskamera i vart och vartannat gatuhörn. En "lugnande effekt" ska det ge, tydligen. Konstigt. Jag tyckte mest att det skapade en oro att röra sig i en sådan miljö, och jag misstänker att man snabbt trubbas av. Vill man kasta en sten framför en kamera är det inte svårare än att man drar ner mössan eller fäller upp jackans huva.

Det känns som att man underskattar rädda och arga människors finurlighet.

Hur mycket övervakning ska vi behöva stå ut med i brottsbekämpningens namn? Och hur mycket nytta gör egentligen övervakningen, om vi tittar på övervakningssystemet som helhet? Jag har en gnagande misstanke om att alla dessa kameror tillsammans bara tjänar till att flytta brottsligheten en aning till vänster, och gör mindre nytta än om man anställde ett par nya polismän.

Igår åkte vi förbi en poliskontroll i Linköping vid 9-tiden. Är det inte lite skevt att polisen står vid vägen och letar folk som kör fulla på lugna stadsvägar en fredag förmiddag, och man lämnar det till kamerorna att försöka förhindra misshandel av räddningspersonal?

Och så undrar jag: finns det några kamerafria zoner i samhället? Vi kanske skulle börja skylta upp dessa istället, och helt enkelt anta att vi är övervakade på övriga platser.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 18 september 2009

Google ser efter herrelösa böcker

Det värmer faktiskt att läsa om att Google tar hand om herrelösa böcker. Böcker som publicerades innan 1923 och därmed inte länge faller under någon upphovsrätt kan nu återupplivas och tryckas av vem som helst. Genom print-on-demand så behöver man heller inte investera någonting i att trycka upp stora lager, utan böckerna kan tryckas upp när någon vill köpa dem. De kommer att bli hyggligt billiga att köpa – ca 60 kr. Googles del av förtjänsten ska tydligen placeras i en fond för främjande av läskunnighet och digitalisering.

Låter som en liten puttinuttig saga för den digitala tidsåldern.

Synd bara att böcker måste ligga och vänta i 75 år eller mer (en hel livstid) innan de kan tillgängliggöras.Tänk på alla de böcker som sitter inlåsta för att någon sitter på rättigheterna och inte agerar.

Att finnas tillgänglig digitalt och som print-on-demand borde vara varje boks grundläggande kulturella rättighet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 17 september 2009

Har rättssystemet redan havererat?

I mina ögon så ser det ut som att rättssystemet redan har havererat.

Black Internet beordrades nyligen av tingsrätten att strypa tillgången till The Pirate Bay, något som det är ytterst tveksamt om tingsrätten ens hade rätt att beordra. Nu måste Black Internet starta en fond och förlita sig på donationer från allmänheten och andra operatörer för att kunna överklaga.

Rättsprocessen har blivit ett effektivt vapen som upphovsrättsindustrin använder mot tekniken och infrastrukturen. Inte bara är en rättsprocess långdragen, upphovsrättsindustrin har också finanserna på sin sida. Att ta en strid i domstol mot en rikare motståndare är minst sagt svårt – det kan innebära att man måste sätta hela företagets framtid på spel. Alla företag är inte beredda att göra det.

Jag är mycket glad att Black Internet väljer att överklaga, men det är direkt skrämmande att de här frågorna idag ligger på advokaters och åklagares bord, där man baserat på gamla förlegade lagar försöker slåss om en situation som lagarna inte var skrivna för att kunna hantera. Vi har fått en situation där lagstiftningen etableras från fall till fall, av människor utan nödvändig kompetens och utan att det hela kan gå ut på remiss eller granskas.

Därav finns det en vikt och en brådska att ta tillbaka upphovsrättsfrågan och frågan om teknikens och infrastrukturens ansvar till den politiska arenan och slå fast med lagstiftning vad som ska gälla. Vi ska inte behöva ha en situation där vår tillgång till infrastruktur och information avgörs från fall till fall i tingsrätter och där felaktiga beslut blir prejudicerande bara för att ett enda företag inte hade tillräckligt stabil ekonomi för att kunna överklaga.

Lagar om hur vårt framtida samhälle ska fungera ska inte stiftas i tingsrätten under tidspress och ekonomisk press.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 15 september 2009

Planka visar vägen

Idag har SvD en artikel om att SL ska skärpa kontrollerna av resenärer för att komma tillrätta med problemet att folk plankar, dvs åker utan att betala.

SL själva gör en glädjekalkyl och gissar att man förlorar mellan 100 och 200 miljoner kronor på att folk plankar. Precis som i fildelningsdebatten tycks man ignorera att många som plankar inte skulle ha åkt om de hade behövt betala fullpris.

Jag känner plankare. Att de plankar beror uteslutande på en sak: att kollektivtrafiken är för dyr och att det på flera håll är oerhört bökigt att vara kund. Då blir det billigare och enklare att köpa sig ett medlemskap i Planka.nu för 100 kronor (+ 100 kronor per gång man åker dit).

Kollektivtrafiken är, i min mening, helt orimligt dyr. Normalt grundpris för en vuxenbiljett är 20 kronor. Är man två personer som ska åka tur och retur in till stan så blir det 80 kronor totalt. Låt oss säga att det är en halvmil - hade man kört bil samma sträcka och vi räknar på 20 kronor / mil + 15 kronor i P-avgift, så landar vi på 35 kronor.

Kalla mig knäpp, men visst borde man i ett miljömedvetet samhälle ha en situation där det är billigare att ta bussen än att ta bilen?!?

Låt oss titta på en lite längre sträcka. Ta en familj som bor lite utanför stan - 2 vuxna och 2 barn. I Östergötland skulle de behöva köpa ett dygnskort om de ska in till stan och tillbringa några timmar där. För dessa 4 skulle prislappen bli 500 kronor prick. Och biljetterna måste köpas i förväg - inne i stan! Låt säga att de har 3 mil till stan och kör en bil som kostar 30 kronor / mil - detta skulle bli 210 kronor om man räknar med 30 kronor i P-avgift. Mindre än hälften så mycket som att ta bussen! Och istället får bussarna gå tomma.

Och så undrar man varför folk plankar?
Och så tycker man att det är underligt varför man ständigt måste dra in landsortsbussar?

Jag tycker inte att det måste vara gratis med kollektivtrafik, men någon rimlighet måste det väl ändå finnas! Vill man satsa på kollektivtrafiken så ska man sänka priserna så att folk har råd att åka, göra det billigare att åka utanför stan (bussen går ju samma väg ändå och har samma kostnader - så varför ska det kosta mer att åka ut på landet?) och rusta upp de fordon som är i tjänst. Inte slänga pengar på fåniga biljettkontroller och spärrar och nya övervaknings- och registreringssystem.

Det är inte vad folk vill ha.

Vi vill ha en billig och bra kollektivtrafik som fungerar även på landet, så att vi kan lämna bilen hemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag 13 september 2009

Svininfluensan - en handfull snor eller ett hot mot rikets säkerhet?

Idag rapporterar DN att de första omgångarna vaccin mot svininfluensen har delats ut. Man börjar med en icke-riskgrupp. Samtidigt har vi ett mycket lugnt influensaår på händerna - den fruktade svininfluensan visade sig visst vara mindre dödlig än vanliga influensan, och man börjar ju undra om inte alltihop var en mediacirkus, regisserad av någon som ville sälja vaccin. Det verkar faktiskt som att vaccinet är minst lika farligt som själva influensan.

Har jag haft svininfluensan? Ingen aning. Jag blev jäkligt sjuk några dagar efter att jag kom hem från Thailand i början av juli. Från vad jag har läst så kan det mycket väl ha varit svinis. Jag hade feber i några dagar, mådde allmänt skit och hade en envis hosta. Kan ha varit svinis eller en vanlig förkylning.


(Bilden från Jinge)

Men vad vet jag egentligen? Jag är inte läkare. Jag vet bara vad jag har läst i tidningen.

Alla turerna kring svininfluensan tycker jag tydligt visar på behovet av en välfungerande informationspolitik och en hård granskning av såväl gammelmedia som de företag som sticker fram näsan. Jag känner inte att jag idag kan bedöma situationen med svininfluensan, och det känns livsfarligt att det hela har förvandlats till en mediahysteri.

Borde inte hälsofrågor avgöras på sjukhusen, istället för genom journalistik? Borde inte media uppvisa någon slags återhållsamhet när det gäller den här typen av frågor, för att lämna utrymme för faktisk information och riktig expertis?

Särskilt illamående blir man när man ser artiklar som uppmanar: "var solidarisk - vaccinera dig!". Nej, jag tänker fan inte vara solidarisk och riskera hälsan för att vaccinera mig mot ett par dagars feber som jag kanske (eller kanske inte) redan har haft. Jag tänker snyta mig och gå vidare med livet.

Istället för att övervaka folket, kanske man borde lägga lite resurser på att granska media. Att måla upp en falsk hotbild av ett icke-existerande supervirus borde väl gränsa till att vara ett hot mot rikets säkerhet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

lördag 12 september 2009

CDA ansöker om konkurs

CDA, som distribuerar skivor åt de små skivbolagen, går i konkurs. Detta på grund av att de inte längre får kulturstöd för att bedriva sin verksamhet.

Till detta säger jag: hurra!

Det övergår mitt förstånd varför skattebetalarna ska behöva skjuta till pengar i dessa tider, för att smal musik som få har intresse av ska kunna distribueras på ett gammalmodigt och onödigt dyrt sätt.

Välkomna till år 2009.

De som är intresserade av CD-musik i så smala genrer att musiken inte kan försörja sin egen distribution, borde väl ändå kunna klara av att gå ut på nätet och beställa en skiva som bränns efter behov?

Detta är inte en katastrof - det är ett steg framåt. Nu måste artisterna i de "icke-kommersiella" kategorierna tänka till och hitta nya sätt att nå sina kunder. Tro mig, det blir en bättre musikvärld i slutänden på grund av detta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 11 september 2009

Terroristerna började - vi fortsatte

För åtta år sedan arbetade jag på Burger King på Stora Torget i Linköping. Det var en vanlig morgon, förutom att det kom in några stressade kunder och beställde sina whoopers som take away medan de jiddrade om någon flygkrasch.

Whatever.

När jag fick rast tog jag med matbrickan upp till personalrummet och slog på teven. Det var någon ny katastroffilm som gick. Den såg underligt högbudget ut för att vara mitt på dagen på en svensk kanal - det såg riktigt verkligt ut när de där höghusen föll ihop.

Vänta lite nu, varför kommenteras det av en svensk röst?

Åh fan. Det är ingen film.

Visst var själva attentatet en stor tragedi, men ibland undrar jag om inte den största tragedin var att vi själva fortsatte det terrorverk som terroristerna påbörjade. Med den skillnaden att den terror vi lever med idag är betydligt mycket mer djävulsk. Vi lever snart i glasburar, där staten övervakar och analyserar våra liv - en tillvaro där vi inte kan resa som vi vill och ständigt måste identifiera oss. En tillvaro där vi måste leva med en rädsla för att en dag plötsligt stängas av från kommunikation och demokrati, utan möjlighet att försvara oss.

Det finns ingen skäggig krigare i en grotta att skjuta för att den terrorn ska försvinna. Det finns inga bomber att lokalisera, beslagta och oskadliggöra. Det finns ingen att ställa inför rätta.

Hur kämpar man, när terrorn byggs in i själva systemet, skrivs in i lagen, stämplas i våra pannor?

Vi håller i sanning på att själva signera det terrordåd som påbörjades den elfte september 2001.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

söndag 6 september 2009

Vems moral gäller på nätet?

Regina Lunds video, där hon korsfästs som en kvinnlig Jesus, plockades bort från YouTube. Tydligen är den nakna kvinnokroppen ingenting som får spridas på Internet, ens med skaparens tillstånd. (pun intended)

Man undrar ju... är det amerikanska ideal och moral som gäller på nätet? Är det svenska? Tänk, jag trodde att nyskapande kreativa uttryck skulle kunna få utrymme på YouTube, och att man kanske på sin höjd skulle sätta en "vuxenstämpel" på en del material.

Vore det inte bättre om det fanns en videotjänst där man kunde dela med sig av videos utan att bli censurerad, och det enda som personalen gjorde var att se till så att allting var rätt uppmärkt och kategoriserat, och att eventuellt olagligt material (á la nazistisk barnporr) plockades bort?

Man kan ju alltid hoppas på att det kommer en sådan tjänst en dag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Stella och Molly

Stella och Molly