lördag 12 maj 2012

Vad Piratpartiet beslutade

PP har haft vårmöte och det beslutades en del bra saker, en del knasiga saker och en del helt vansinniga saker. Jag börjar allt mer tappa orken med den här typen av demokrati som möjliggör för folk att sitta hemma och klicka fram vilken väg partiet ska gå. Det är ungefär lika kvalitativt som en facebook-enkät, och tyvärr syns resultatet i år. Anton Nordenfur har gjort en bra sammanfattning av vad som beslutades. Jag ska kommentera punkterna.

Rätts- och kriminalpolitik

[B02] Polisen ska inte tillåtas använda information på exempelvis datorer som inte är direkt kopplat till brottet som ägaren blivit misstänkt för.

Anna: Nå, det var ju lite knasigt beskrivet, med tanke på att motionen gällde att de inte ska få förverka information på datorerna - förverka och använda är inte samma sak. Det känns väl allmänt vettigt att man inte ska behöva förlora sina semesterbilder för evigt bara för att man vid någon punkt blev misstänkt men inte dömd i någon redovisningsutredning, till exempel?

[B20] De regler som idag gäller för tillståndsgivning till övervakningskameror i det offentliga rummet ska också gälla för attrapper

Anna:  Bra tycker jag, effekten av att man tror sig vara övervakad är synonym för psyket med att man faktiskt blir övervakad. Samma regler ska gälla för kameror som för atrapper. 

Forskningspolitik

[B04] Forskare ska rekommenderas att släppa alla sina vetenskapliga artiklar under open access, alltså fritt tillgängligt för alla som vill läsa, utan kostnad. Detta är ett krav för all forskning som sponsrats av staten. Staten ska även subventionera open access-förlag under en övergångsperiod.

Anna: Jag ser detta som problematiskt eftersom vi här börjar försöka detaljstyra vilka förlag som ska få bidrag av staten. Jag ser det som ekonomiskt problematiskt att driva en politik som går ut på att dumpa ner skattepengar i att driva förlag som ger ut gratismaterial.

[B06B18] Vi ska arbeta för en kraftig utökning för svenska Rymdstyrelsens samt European Space Agencys budgetar, och erkänna rymdforskning som en viktig del av svensk forskning och teknik. All rymdforskning ska göras tillgänglig online, vi ska arbeta för giftfria bränslen samt bygga ett svenskt centrum för planetär forskning samt utöka budgeten till organisationer som analyserar och förhindrar asteroidnedslag. Detta ska finansieras genom en sänkning av jordbrukssubventionerna.

Anna: Här tycker jag att PP flummar totalt.  Jordbrukssubventioner som bland annat hjälper svenska bönder att hålla igång ska alltså styras om till planetär rymdforskning? Det känns som en tokig detaljstyrning att vi ska sitta och peta i exakt vad som ska forskas i i Sverige. Och OM PP nu ska lyfta upp någon särskild forskning, vore det inte mer i linje med vår profil att syssla med teknik- och IT-frågor och till exempel försöka utveckla molnbaserat samarbete kring relevanta IT-forskningsområden? 


Skolpolitik

[B05] Kritiskt tänkande ska vara en röd tråd genom hela skolgången (grund- och gymnasie-), samt ska undervisas tydligt till lärarstudenter.

Anna: Ja, det låter ju vettigt. Självklart till och med. 

[B11] Skolelever ska löpande kallas till psykoterapeut, kurator, psykolog eller liknande under grundskoletiden. Dessa ska också få ökad närvaro i skolorna, och få obligatorisk utbildning i HBTQ-frågor.

Anna: Jag ser inte riktigt behovet av att göra regelbundna psykoterapeut-kontroller på skolbarn. Det låter som en stor dränering av resurser för att tillfredsställa några få elevers särskilda behov. Mindre psykologer och mer lärare, det tror jag är en bättre lösning för skolan.

[B24] Skolor ska uppmuntras donera till samhällsnyttiga kunskapsaggregeande initiativ (exempelvis Wikimedia).

Anna: Varför i hela världen ska skolan donera skattepengar till Wikimedia istället för att anställa fler lärare?!?Om Wikimedia behöver donationer i form av skattepengar så borde det falla under någon form av moderniserat kulturstöd istället. 

 

Bibliotekspolitik

[B07] Bibliotek ska radera lånehistorik för att bevara låntagarnas integritet, men också erbjuda ett aktivt val att spara och dela sina lån, för att låntagarnas ska kunna erbjudas rekommenderade böcker. Biblioteken ska också öppna upp sin mjukvara, och byta till open source-mjukvara alternativt utveckla en egen.

Anna: Jag kan se ett visst integritetsvärde i att radera lånehistorik efter en tid.

[B08B12] Biblioteken ska flytta e-lån från det nuvarande systemet till en statlig nedladdningstracker, fri från DRM. Bibliotek ska utrustas med bokscanners för att sprida möjligheterna med e-lån. Låntagare ska erbjudas en kontaktyta till upphovsmän. Fjärrlån ska vara möjligt med samtliga böcker som lånas ut i Sverige. Bibliotek ska kunna finnas kvar även om böcker i övrigt fysiskt försvinner.

Anna: Idag "kostar" utlåningen av e-böcker ca 20 kronor per exemplar, vilket är fullkomligt löjligt. Det borde vara gratis och en P2P-tracker löser det problemet.

[B09] Både Sverige och EU ska ändra så att biblioteksersättningen är densamme för pappersböcker som e-böcker.

Anna: Ja, varför inte? Gimme money! 

[B27] Bibliotek ska ges rätt att distribuera all digital media kostnadsfritt. De ska få i uppgift att bevara och digitalt distribuera hela vårt fysiska kulturarv.

Anna: Yes, så länge vi pratar om media som har skapats som digital media av sin respektive ägare eller digitaliserats postumt. Jag vill t.ex. inte se gamla testläsningsversioner av mina böcker på detta digitala bibliotek. Kvalitetskontroll, verkliga verk, publicerade verk. 

Vårdpolitik

[B16] Patienter ska få valfrihet bland en mångfald av vårdgivare. Alla ska ha tillgång till god vård, oavsett var de bor. All sjukvård ska vara kunskapsbaserad, medan vidskepelser bekämpas. Enbart patienten och vårdgivaren ska ha full tillgång till patientens vårddata, ingen annan. Patienten ska ha möjlighet att studera denna från hemmet. Elektroniska system i vården ska vara baserade på öppen källkod och ska ständigt utvecklas vidare.

Anna: Vettigt i andemening, men naturligtvis finns det tillfällen när det kan hindra eller fördröja patientens återhämtande att ha tillgång till sin journal, t.ex. när man har med psykologiska problem att göra. Jag skulle dock väldigt gärna vilja kunna läsa min egen journal. Så jag säger tummen upp, men med reservationer för särskilda fall.

Energipolitik

[B25] Sverige ska ha ett väl utbyggt elnät som byggs ut i de områden där underskott av el finns. Nettodebitering av el på månadsbasis ska införas, och utvecklingen av el ska vara teknikneutral. Företaget Vattenfalls ägardirektiv ska ändras så att de snarare än att få stora vinster ska ha låga och stabila elpriser året om.

Anna: Ojojoj. Det som inte står med i beskrivningen här är att PP antog att vi ska verka för att vi ska vara självförsörjande på elproduktion så att vi klarar kalla vintrar på egen försörjning. Det är naturligtvis vansinne. Det är inget fel på att handla med våra grannländer - köpa på vintern och sälja på sommaren. 
Tydligen tycker PP också att alla ska ha rätt att få el indragen till sitt permanentboende på skattebetalarnas bekostnad. Även om man bosätter sig i djupaste Norrland, 30 mil från närmaste elledning. Det känns inte vidare genomtänkt. Vill man ha tillgång till el får man antingen bosätta sig där det redan finns eller där det finns planer på att dra el. Eller bygga sig en egen vindsnurra. 
När det gäller frågan i övrigt så genomsyras den lite av konspirationsteorier om att någon kanske kan dra några slutsatser om ditt privatliv genom att analysera din elkonsumtion. Det tycker jag enbart är löjligt. Det finns ingen människa som kan använda sådana data för att se skillnad på en maskinpark med datorer och ett gammal element. Eller för den delen om eltoppen på fredagskvällen var en slagborr eller ett bastuaggregat som drog igång. Och i vilket fall så känns det inte som relevant att lägga ner tid och energi på att försöka förhindra sådan information från att skapas.

[B26] Fossila bränslen ska under kontrollerade former fasas ut och ersättas med andra energikällor. Vi ska arbeta för en hållbar och säker energiproduktion, samt arbeta mot artificiellt uppblåsta energipriser.

Anna: Förr eller senare tar väl oljan slut, och då behöver man något annat. Kärnkraft, tycker jag. ;-) Den räcker fetlänge.

Blandat

[B03] Det ska inte längre vara ett krav av kungafamiljen ska tillhöra den rena evangeliska läran, utan de ska liksom resten av befolkningen själva få välja vilken trosuppfattning de tillhör.

Anna: Jag skiter i vad kungen måste tro för någonting, och det tror jag att de flesta andra också gör. Han kan alltid abdikera om han inte gillar läget, eller driva frågan själv! ;-) Det är inget vi behöver lägga någon energi på i alla fall.  Jag ser inte varför vi ska lägga ner resurser på att få ändrade förhållanden för EN familj. Har de ett problem med det så får de lösa det själva. Vickan kan nog ta tag i saken om hon bryr sig.

[B13] Det ska vara tillåtet att spela in eller på annat sätt dokumentera arrangemang (kultur, idrott och liknande) som sponsrats med offentliga bidrag, exempelvis filma en fotbollsmatch och sprida fritt.

Anna: Det beror på vad det är för arrangemang, tycker jag. Jag tycker inte alls att det är självklart att man ska få filma en föreställning på bio, till exempel. Då modifierar man ju skaparens verk och hinkar ut det på nätet i en sunkig version som inte ger en bra upplevelse och förminskar skaparens vision. Däremot kan det kännas vettigt att man filmar en fotbollsmatch, varför nu någon vill se fotbollsmatcher filmade från en enda kamera. Det krävs nog lite finkänslighet här, och att man skiljer på liveframträdanden och uppspelningar av material. 

[B15] Riksdagens 4 %-spärr ska ersättas med en enmandatsspärr. Statligt partistöd ska ges till alla som uppnått 0.3 %. Partier som tvingas bekosta valsedlar själva ska få dessa automatiskt utdelade till vallokalerna.

Anna: Där blev det lite olyckligt formulerat för oss... yrkandet verkar inte ta hänsyn till att mandaten är olika fördelade mellan distrikt osv. Regional representation ska finnas kvar, tycker jag, och då kan det inte stämma helt med att 1/349ondel av rösterna skulle bli ett mandat.

[B17] Trossamfund ska inte ha rätt till ett speciellt stöd från staten, utan ska få ansöka om statligt stöd för välgörenhet precis som sekulära organisationer. För att få stöd måste ideella organisationer acceptera respekt för mänskliga rättigheter och människors livsval.

Anna: Ja, jag tycker att det är vettigt att man avskaffar särskilt stöd för trossamfund. 

[B21] Vid framtida licensfördelningar för trådlösa nät ska frekvensallmänning, där lokala nät självorganiseras, övervägas.

Anna: Överväg bäst ni vill. 

[B23] Bytet mellan sommar- och vintertid ska avskaffas på EU-nivå, och normaltid ska följas året om.

Anna: Nej för f-n, jag gillar sommartiden!!!! 

Genustrams och barn

Jag förstår mig inte på den här könshetsen gentemot barn. Någon har upptäckt att fler barnböcker har pojkar i huvudrollen, och att många barnböcker har flickor i rollen som prinsessor som skuttar omkring medan pojkarna får vara äventyrare som springer. Det är som att något pucko har fått för sig att flickor inte kan relatera till pojk-karaktärer och tvärt om.

Jag vill minnas att jag aldrig hade några problem med att uppskatta Bröderna Lejonhjärta, trots att den handlar om två pojkar. Jag gillade Ronja Rövardotter och Pippi Långstrump också, såklart, liksom Mio min Mio, men Bröderna Lejonhjärta var nog den jag tyckte bäst om. Att vissa av böckerna handlade om flickor och andra om pojkar var aldrig något som jag reflekterade över. Jag hade aldrig några problem med att vara Jonatan när vi lekte Jonatan och Skorpan.

Jag sket ganska blankt i om historierna handlade om flickor eller pojkar. Det viktiga för mig var att historien var bra, inte om huvudpersonen hade snopp eller snippa. 

Jag undrar om inte vuxna nuförtiden stressar upp sig i onödan över detta. Tänker barn verkligen så mycket på könsroller som vissa tror? Varför förutsätter vi att en flicka har problem med att relatera till en pojke i en saga och på något sätt tar åt sig av att det inte är en flicka?

Om man tittar på några av de mer klassiska sagorna så slås jag också av något ganska märkligt när jag jämför den klassiska versionen med Disneys moderniserade tecknade versioner. Man kan visserligen argumentera att Törnrosa är ett offer som bara ligger där och väntar på att prinsen ska komma och rädda henne, men å andra sidan har prinsen i originalet ingen karaktär. Han är en perifer roll, en deus ex machinas, en totalt ointressant person som man inte engagerar sig i eller bryr sig om ett endaste jota. Det är Törnrosa som man bryr sig om. För att få ihop det till en historia för bioduken så var Disney tvungna att pimpa prinsen - ge honom ett ansikte, en karaktär, en motivation, en roll. På liknande sätt var det med Sjöjungfrun. HC Andersens historia är HENNES historia. Hon och ingen annan är stjärnan. Snövit är stjärnan i sin historia, även om det kommer en prins inridande på slutet och räddar dagen - men egentligen har inte han någon roll han heller - han är ointressant och vi vet absolut ingenting om hans hobbys. Han ska bara vara snygg och rida in och rädda dagen, medan vi samtidigt får djupdyka i Snövits personlighet, eller följa med Sjöjungfrun på en resa genom hopp och förtvivlan och plågor och fantastiska äventyr.

Jag tycker att prinsessorna ofta är intressantare än prinsarna. Prinsessorna har mer djup, mer personlighet. De är unika, hela bunten. Rapunzel med sitt långa hår, Törnrosa, Snövit, Sjöjungfrun... men vem minns egentligen prinsarna? Prinseländena ser ju exakt likadana ut allihop och har exakt samma karaktär.

Det må finnas fler böcker med pojkar i huvudrollen, men jag har en misstanke om att flickorna som får huvudroller har en annan kvalitet som personer. Att det är ett kvantitet vs kvalitets-problem. Pojkarna är nog fler, men jag tror att det ofta är lite kvalitetsproblem med gestaltningen av pojkar och att de ofta kan bli ganska ansiktslösa. Även om man läser 2 böcker med pojkar i huvudrollen och 1 bok med en flicka i huvudrollen, så kan det bli intrycket av flickan som fastnar på näthinnan. Antalet pojkar är inte allt!

Sluta hetsa över den här eländiga könsdiskussionen. Barn klarar av att relatera till huvudpersoner av motsatt kön. Det är min tro att det är de rabiata och hispiga genusmedvetna vuxna som skapar problemen. På 80-talet lekte jag Jonatan som liten flicka. På 2010-talet känns det som att flickorna förväntas ha problem med att relatera till Jonatan och välja andra historier baserat på huvudpersonens kön istället för på hur bra historien är.

Lägg energin på viktigare saker. Barn uppskattar en historia för att den är bra, och kvantitet är inte allt.



onsdag 18 april 2012

Gladnyheter om TV-licensen

Efter ett litet blogguppehåll så hittar jag idag den här artikeln... http://www.svd.se/kultur/tv-licensen-kan-avskaffas_7065139.svd... och blir lite glad och inspirerad att reflektera. Det kommer att läggas ett förslag som att ersätta TV-licensen med en avgift på skattesedeln och avskaffa Rövartjänst.

Jag kan tycka att istället för att använda 146 miljoner kronor om året på att pungslå svenskar manuellt för deras TV-innehav, så är det fint att lägga dessa pengar på att faktiskt producera lite public service-TV. De pengarna räcker en bit, faktiskt, och sedan kan man ta in en förhoppningsvis mindre avgift än dagens hutlösa genom skattesedeln, allra helst i någon slags relation till inkomsten.

Vi får se vad de kommer med för förslag.

Det bästa hade varit, tycker jag, om man hade skippat public service helt och hållet och helt enkelt lät de som ville titta på Melodifestivalen, Bolibompa och Rapport betala för nöjet... men jag kan tycka att det är en helt okej lösning att avskaffa Rövartjänst och dra det på skatten istället. Så kan vi solidariskt tvingas betala för skit som vi inte vill ha, oavsett om vi kan se skiten eller inte.


tisdag 7 februari 2012

Att pensionera eller inte pensionera

Idag finns det en intressant artikel i DN där vår statsminister skriver lite tankar kring hur vi bör tänka om angående pensionssystemet.

Jag tror att det är nödvändigt att börja ifrågasätta hur pensionssystemet ser ut. Pensionsåldern 65 år kom till när vi levde till 70-någonting och det handlade om att ha 10 pensionärsår. Idag är vi uppe i 80-90-någonting och det handlar om att ha 20-30 pensionärsår. Barn som föds idag har goda förutsättningar att leva till 100 år - och när de är 65 så kan det handla om 40 pensionärsår följande på detta. I framtiden kanske vi lever till 130 år - och då skulle vi tillbringa halva livet som pensionärer om vi drog oss tillbaka vid 65!

Det är tydligt att arbetslivet blivit allt kortare i förhållande till vår livslängd, och det är fullkomligt självklart att detta blir svårt att upprätthålla med bibehållen standard. Det är fullkomligt uppenbart att det för den stora massan handlar om att vi antingen kan få långa pensioner eller rika pensioner. Vi kan inte förvänta oss att få både långa och rika pensioner efter ett vanligt svensson-jobb. Reality check, please!

Pensionsåldern måste stå i någon slags relation till folkets allmäna hälsotillstånd och livslängd. Det förstår väl vem som helst att om vi kommer upp till en förväntad livslängd på 130 år, att vi inte kan dra oss tillbaka redan vid 65 efter att ha pluggat fram till 25-30 - alltså efter bara 35-40 yrkesverksamma år, varav kanske 2 år har försvunnit till föräldraledigheter. Någonstans brister ekvationen. Det håller inte att arbeta bara 33-38 år under en livslängd på 130. Nu är vi inte där riktigt än, men ni förstår nog att proportionerna mellan att bli försörjd och att försörja andra är på väg åt helsike om vi inte tänker om kring pensionssystemet.

Jag tycker också att det låter som ett sunt koncept att inse att 20-åringar och 70-åringar inte fyller samma roller på arbetsmarknaden. Det är inte så enkelt som att vi bara kan kicka ut alla 60+ och ersätta dem rakt av med 20-åringar som ska försörja fler och fler åldringar. Är det verkligen så galet att fundera på ett system där vi generellt arbetar med mer fysiskt aktiva arbeten när vi är 20-30 och övergår till lugnare sysslor med stigande ålder - istället för att köra på med slitsamma sysslor fram till en förtidspension vid 55? Är det verkligen galet att fundera på att höja äldres status på arbetsmarknaden, ge dem bättre möjligheter att studera och byta yrken och försöka undvika onödiga förtidspensioner genom att få människor att byta sysslor?

Jag tror att tiden är över när man skaffade sig ett Arbete på Företaget och sedan utförde Arbetet tills kroppen gick sönder och man då drog sig tillbaka. Att ombilda sig behöver inte ta mer än 1-2 år om man har gott om arbetslivserfarenhet i ryggen. Om man växlar sysslor mitt i livet behöver det inte slita så mycket på kroppen som om man gör samma sak i 50 år.

Det ligger förnuft i resonemangen. Mycket förnuft. Vi måste tänka om. Jag som är 30ish kan inte förvänta mig BÅDE att få gå i pension mitt i livet OCH att få en hög ekonomisk standard under pensionsåren. Jag tror att jag kommer att behöva jobba längre för att få en god levnadsstandard under pensionen - och om jag väljer rätt sysslor så kanske det blir helt okej.

Jag måste tänka på saken, i alla fall, och jag hoppas att det i framtiden finns ett flexibelt pensionssystem som ger mig möjlighet att välja om jag vill ha en lång pension med låg standard, eller en kortare pension med högre standard.

tisdag 24 januari 2012

Anna studenter är inte handikappade

Idag har DN en artikel om Sveriges minsta studentbostad - 8,8 kvm i en liten stuga i Lund. Det är compact living med en loftsäng, litet pentry och gott om hyllplats överallt. Smarta lösningar. Hyran hamnar runt 2500 kr i månaden, vilket kan låta dyrt (det är vad jag betalade för mitt studentrum 1999, och det var på ca 20 kvm), men man ska tänka på att detta är ett nybygge. Ser man till nybyggena i Linköping så hamnade de uppåt 3500-4000 kr per månad för en etta. Mellanskillnaden är väldigt värdefull för en student, som troligen prioriterar kurslitteratur och sociala aktiviteter över ett flådigt boende.

Dock får man inte bygga såhär egentligen. Enligt Boverkets regler om tillgänglighet och handikappanpassning så ska en etta normalt vara runt 25 kvadrat. Sånt blir jag irriterad på. Alla är inte handikappade. Alla behöver inte handikappanpassningar. Det är väl inte svårare än att man kan bygga ett proportioneligt antal handikappbostäder och ge handikappade företräde till dessa vid kursstart - kanske en stuga av 10 kan vara handikappstugor.

Självfallet kanske detta ställer till problem om man skulle ha en handikappad kompis och vilja hänga i just sin egen stuga - vilket kan försvåra för handikappade att delta i det sociala livet. Men herregud! Studenter är påhittiga och man har nog inte några större sociala samlingar i en stuga på 9 kvadrat. Troligen går man till en gemensam lokal istället eller hänger hos den som har störst lägenhet. Det vet man ju själv hur det var - inte hade vi förfest i mitt studentrum när en i gruppen bodde i en tvåa!

Man hittar vägar runt det där. Har alltid gjort, kommer alltid att göra. För att förbättra bostadssituationen för studenter så måste man bygga litet och kompakt - skita i att handikappanpassa allting. Det finns ingen rim och reson i att bygga handikappsettor på 25 kvadrat på en yta som man skulle kunna bygga 3 småettor på till en försumbart högre kostnad.

Jag vet hur det är att vara student, och man är inte villig att betala 1500 kronor i månaden av lånade
pengar för att få en handikappanpassning som man inte behöver. Man kan handikappanpassa det sociala livet efter behov istället - det är gratis.

Bilden nedan skamlöst stulen från DN, vars fotograf nu måste leva som en student och käka nudlar pga alla pengar han förlorar när du laddar min blogg.



Stella och Molly

Stella och Molly